I grundskolan får vi lära oss om våra fem sinnen: doft, smak, känsel, syn och hörsel. Dessa sinnen är ovärderliga för att vi ska kunna interagera med omvärlden. De hjälper oss i vår strävan efter att uppfylla våra grundläggande behov, och de varnar oss för sådant som kan vara skadligt för oss.
Men det finns fler sinnen än de som är riktade mot omgivningen. Till de mindre kända sinnena – och de som vi behöver för att kunna hålla koll på våra kroppsfunktioner och kroppsdelar – hör interoception och proprioception. Interoception är de signaler vi får inifrån vår kropp, som till exempel hjärtats puls, magens kurrande eller spänningar i muskler och leder. Proprioception är det sinne som håller reda på kroppens positionering, vilket gör att vi till exempel vet var vi har våra ben och armar utan att behöva titta efter.
– Utan proprioception skulle vi få mycket stora problem i vardagen, berättar Jonas Olofsson, professor och universitetslektor i psykologi vid Stockholms universitet.
Fysisk aktivitet stärker vår kroppskännedom och interoception.
– Förra årets nobelpristagare, Ardem Patapoutian, fick priset i medicin för sin upptäckt av en viss typ av jonkanal som reagerar när man petar på cellen, och den är viktig för att vi ska känna proprioception. Det finns personer som föds utan denna receptor, och de måste se sin kropp och omgivning för att kunna gå normalt – om de försöker gå med ögonbindel faller de ihop, säger Jonas Olofsson.
När det gäller interoception verkar dessutom kopplingen till den psykiska hälsan vara stark. Om vi inte har koll på signalerna inifrån kroppen eller vet hur vi ska tolka dem kan det leda till psykisk ohälsa.
Rebecca Böhme, biträdande universitetslektor vid Cen-trum för social och affektiv neurovetenskap på Linköpings universitet, forskar om beröringssinnet och kopplingen till interoception. Hon berättar att forskningen om interoception fortfarande är ung men att det har börjat dyka upp spännande resultat.
– Det verkar vara så att vi behöver en lagom interoceptionsförmåga, varken för bra eller för dålig. Om man är för fokuserad på signalerna inifrån kroppen så kan det leda till ångest i sig. Är man hela tiden medveten om till exempel sin puls så blir man lätt orolig så fort den avviker från det normala. Men samtidigt är en bristande interoception förknippad med flera psykiatriska tillstånd, till exempel anorexi, autism och schizofreni. Så som alltid är det viktigt med rätt balans, säger Rebecca Böhme.
I en studie från förra året visade brittiska forskare hur övning i interoception kan vara gynnsamt för den psykiska hälsan. Autistiska vuxna fick i studien först fylla i en enkät för att bedöma deras ångestbenägenhet och sedan genomgå ett träningsprogram i interoception för att se om det kunde ha någon inverkan på ångestnivån.
en bakomliggande tanken var att en hög ångestbenägenhet i någon mån kan orsakas av en feltolkning av hjärtats puls eller en bristande tillit till kroppens naturliga reglering av pulsen.
Under träningssessionerna mättes deltagarnas puls med en pulsmätare samtidigt som de fick göra interoceptionsövningar. Dels fick de i uppgift att avgöra huruvida ljudtoner som spelades upp var i takt eller i otakt med deras hjärtslag – tonerna var antingen programmerade att spelas upp samtidigt som hjärtslagen eller med en kort fördröjning. Dels fick de räkna och uppge antalet hjärtslag under ett givet antal sekunder. Efter att ha skattat hur säkra de var på sina svar fick deltagarna veta om de hade angett rätt svar eller inte. Därefter fick de utföra en valfri lätt fysisk aktivitet för att göra hjärtats puls märkbart förhöjd, följt av en upprepning av övningarna, vilket var tänkt att förbättra deras förmåga att lyssna till och förstå sin kropps signaler.
Resultatet – när deltagarna fått skatta sin ångest ännu en gång efter träningsprogrammet – visade en statistiskt signifikant minskning av ångest, vilket dessutom höll i sig tre månader senare. Den här typen av träning, påpekar forskarna, har fördelen att vara lättillgänglig även utanför kliniska sammanhang. Med hjälp av en app till mobiltelefonen och en pulsmätare kan vem som helst öva upp sin interoception.
Men egentligen krävs det inga särskilda träningsprogram eller ens pulsmätare. All fysisk aktivitet bidrar till att stärka vår kroppskännedom och interoception, menar Rebecca Böhme.
– Yoga, pilates och meditation är väldigt bra. Även andra typer av träning, som styrketräning eller löpning. Men vi känner också var kroppens gränser ligger när vi upplever beröring som en kram eller smekning från en annan person, och troligtvis förbättrar det också hur vi tar emot kroppens signaler.Kroppens interna signaler kan dessutom påverka inte bara hur vi känner oss, utan också hur vi beter oss mot andra. I ett forskningsprojekt 2017 visade Jonas Olofsson tillsammans med sina kolleger hur de personer som är bäst på att känna av sin egen hjärtfrekvens också är mest givmilda. I ett experiment fick deltagarna i ett så kallat diktatorspel dela upp en summa pengar mellan sig själv och en annan, anonym, försöksperson. Det fanns inga krav på hur mycket man skulle ge bort, och ju mer man valde att ge bort desto mindre ersättning utgick sedan för medverkan i studien. Trots detta gav deltagarna ofta bort en del av pengarna, och de som hade bättre interoception gav bort mer än andra deltagare.
I ett andra experiment undersöktes sedan om interoceptionen kunde tränas upp för att på så sätt öka deltagarnas givmildhet. Det visade sig att det inte var riktigt så enkelt. Forskarna lyckades visserligen träna upp deltagarnas förmåga att känna sina hjärtslag, men det gav ingen effekt på deras givmildhet i diktatorspelet, vilket tyder på att sambandet är mer komplext. I och med att forskningsområdet ännu är i sin linda finns det mycket att upptäcka framöver, menar Jonas Olofsson.
– Det finns många olika kroppssignaler att studera och flera olika sätt att mäta hur bra vi är på att avläsa dem – till och med hjärtfrekvens kan mätas på olika sätt. Det finns alltså fortfarande många mysterier att utforska.
Inlägget Interoception – så påverkas vi av våra dolda sinnen dök först upp på Modern Psykologi.