Psykologen och författaren Kristina Sandberg slutade lyssna på artister som dött i bröstcancer, som Dusty Springfield, Eva Cassidy och Barbro Hörberg. Om hon hann över övergångsstället innan det blev röd gubbe skulle hennes behandling gå bra. Men om hon läste en dödsruna över någon som var född på 1970-talet, som hon, var det ett tecken på att hon inte heller skulle klara livhanken.
När Kristina Sandberg drabbades av aggressiv bröstcancer för fem år sedan kom hon helt oväntat att ägna sig åt magiskt tänkande. Hon var skräckslagen inför tanken på att hon kanske skulle dö ifrån sina barn, och det magiska tänkandet hjälpte henne att hantera ångesten.
– Det blev som en filt att vira om sig i en outhärdlig situation. Jag visste att det var knäppt, att det kan övergå i tvång, men använde det som ett redskap för att få kontroll i en okontrollerbar situation, berättar hon.
Många kanske inte ens är medvetna om att magiskt tänkande är ett psykologiskt fenomen. Andra känner till det via Joan Didions bästsäljande bok Ett år av magiskt tänkande, där hon skriver om hur hon hanterar förlusten av sin man med hjälp av denna sorts tankar.
Magiskt tänkande är ”förhoppningen” om att ens idéer, tankar, handlingar eller ord kan påverka händelseförlopp i den materiella världen. Man tänker och agerar som om det fanns ett orsakssamband mellan helt orelaterade händelser. Man tror – eller väljer att tro – att de är förknippade med varandra trots frånvaron av någon som helst rimlig kausal koppling, i ett försök att påverka utkomsten av något som man inte kan påverka.
– Vi människor vill hitta förklaringar. I vår önskan att göra livet meningsfullt letar vi orsakssamband som ibland leder oss in på irrationellt tänkande, säger Suzanne Gieser, psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria.
– Rent neurobiologiskt handlar magiskt tänkande om att hjärnan söker samband. Att se mönster är inbyggt. Vi ser mönster även där det inte finns mönster.
Det har att göra med vår kognitiva bias; att vi tolkar orsaken till händelser utifrån vår förutfattade verklighet. Hjärnan sorterar och strukturerar information på ett sätt så att vår subjektiva bild av omvärlden avviker från verkligheten. Ta till exempel bekräftelsebias, där vi söker och tar emot intryck som förstärker en uppfattning men avvisar dem som avviker från den uppfattningen.
Under tider av stress och omvälvande personliga händelser verkar behovet av magiskt tänkande öka.
För Kristina Sandberg var det magiska tänkandet kopplat till hennes sjukdomskris, men under vårt samtal inser hon att hon även ägnar sig åt en mängd ”mikroförsäkringar” i vardagen.
– Jag går inte under stegar, lägger inte nycklar på bordet, går inte på a-brunnar … Men gud, jag håller ju på med massor av sådana grejer, utbrister hon.
En del magiskt tänkande är rätt och slätt vidskeplighet, konstaterar bland annat The Oxford handbook of the development of imagination. Återigen handlar det om att försöka påverka utkomsten av en händelse.
Den brittiska psykologen och forskaren Eugene
Subbotsky, som är en av dem som forskat mest på fenomenet, menar att vi jämsides med vår tilltro till de fysiska tingen har ett antal kvasimagiska trossatser som kan aktiveras i lämpliga situationer. Han menar att magiskt tänkande alltid lurar i botten av vårt medvetande, redo att kliva fram vid rätt ögonblick.
Och rätt ögonblick tenderar att vara när vi befinner oss i någon form av kris.
Under tider av stress och omvälvande personliga händelser verkar behovet av magiskt tänkande öka. Ett exempel är att konspirationsteorierna har frodats under coronapandemin. En australisk studie från 2019 visar nämligen att konspirationsteorier tas mer på allvar av människor som har en benägenhet till vissa former av magiskt tänkande.
– Konspirationsteorier är kopplade till en känsla av att man inte har kontroll. Man försöker hitta en skurk att skylla på. Det är en väldigt speciell form av magiskt tänkande, säger Susanne Gieser, som skrivit en doktorsavhandling om Carl Gustav Jungs teorier om synkronicitet.
Synkronicitet kan beskrivas som meningsfulla sammanträffanden utan orsaksmässigt samband, och har spelat stor roll i den jungianska och arketypiska psykologin. Man skulle kunna tro att synkronicitet är närbesläktat med magiskt tänkande, men det vill Susanne Gieser inte gå med på.
– Synkronicitet handlar om en erfarenhet och observation som går utöver det som går att förklara med kausalitet. Inte ett försök att skapa ett samband där det inte finns ett.
Men när vi i livets svåraste stunder börjar be till Gud kan det vara magiskt tänkande. Mer än hälften av alla amerikaner (55 procent) knäppte sina händer och bad för att coronaviruset skulle sluta spridas. Av dem var det 15 procent som annars sällan eller aldrig ber och 24 procent som inte tillhör någon religion, enligt en rapport från Pew research center i mars 2020.
– Jag tror verkligen inte på Gud. Jag gick ur statskyrkan när jag fyllde arton, men
djävlar vad jag har bett till Gud när jag har haft det svårt, speciellt under oroliga graviditeter, säger barnpsykologen Malin Bergström, som bland annat arbetar med barn med tvångssyndrom.
Utvecklingspsykologen Jean Piaget hävdade att magiskt tänkande främst förekommer hos barn mellan två och sex år och sedan försvinner i takt med att det logiska rationella tänkandet utvecklas. Men flera senare studier har visat att magiskt tänkande hänger med upp i åldrarna. Bland annat visar en studie, publicerad i British journal of developmental psychology, att graden av magiskt tänkande inte avtog med stigande ålder, hos de 127 barn och unga i åldern 5–17 år som deltog i studien.
Magiskt tänkande är väletablerat inom idrottsvärlden. Det vittnar bland annat Bajensupportrarnas chattgrupp om. Där berättar 50-åriga män att de bär tursstrumpor och turhalsdukar, och verkar på fullaste allvar tro att det påverkar matchernas utgång. Det ligger dock en bit ifrån det som forskningen stöder. Idrottsfansen kan ju inte påverka utgången från läktaren, medan idrottsutövarna faktiskt kan påverka sitt resultat genom att tro intensivt på olika ritualer och tankar. Genom att säga eller göra saker som tros bringa tur (spark i baken, korsade fingrar eller att spela med sin turboll) kan de förbättra prestationer i såväl motorisk skicklighet som minne. En studie från 2010 publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychological science visar att det framför allt beror på en förbättrad tilltro till sig själv.
Forskaren och psykologiprofessorn Karl Rosengren, som är en av de främsta på området, skriver i The Oxford handbook of the development of imagination att det magiska tänkandet peakar under barndomen på grund av uppkomsten av föreställningar och fantasi såväl som ett betydande kulturellt stöd för tron på magi hos barn.
– Vi bidrar ju aktivt till att befolka barns världar med magiska figurer som troll, tomtar och tandféer, så det är inte så konstigt att det är levande hos barn, säger Malin Bergström.
Hon ser det magiska tänkandet som ett kreativt sätt att ta sig an verkligheten, oavsett ålder.
– Vi tar till det när vår rationella pannlob inte räcker till. I brist på kausala samband hittar vi på en förklaringsmodell för att få ihop världen.
Freud ansåg att det var en försvarsmekanism för att skydda oss själva från att känna oss hjälplösa. Och det kan absolut fungera precis så, menar Malin Bergström – men det gäller att, precis som Kristina Sandberg, ha ett vakande öga på sitt beteende. För om det går till överdrift kan det vara symtom på tvångssyndrom eller ångest. Man har i studier funnit en signifikant korrelation mellan magiskt tänkande och tvångsbeteende/tvångshandlingar.
– När det börjar påverka vår vardag negativ, det är då vi som jobbar inom psykiatrin reagerar, säger Malin Bergström och fortsätter:
– Men det är den viktiga distinktionen. Toleransen för våra reaktioner i dag är väldigt låg. Det finns en brist på ödmjukhet inför vad som är grunden i en människa. Det är inte normalt att gå igenom en närstående människas bortgång och vara glad och pigg. Det som är normalt är att förlora sig i ickerationella beteenden och känslor, magiskt tänkande, fantasier och världsfrånvändhet. Tills vi återigen har fått mer fast grund under fötterna.
Inlägget Tänk magi! dök först upp på Modern Psykologi.