En inre kompass

Precis när du tänkt tanken att det var länge sedan din mamma ringde så ringer telefonen. Det är hon. Du hade det på känn. När du väljer trisslott i kiosken försöker du känna efter vilken lott som bär på vinst. Sist du valde vann du ju ändå en ny lott, och om du känner efter ordentligt så kanske du kan lyckas ännu bättre den här gången. Många förknippar en sådan här magkänsla med intuition, ett slags inre vägledning som har närmast magiska kvaliteter. Faktum är att forskningen visar att vår intuition spelar en stor roll i vårt vardagliga beslutsfattande och oftast leder oss rätt, men det finns sannolikt ingenting övernaturligt över den.

– De flesta forskare ser intuition som tankar som nås utan uppenbara ansträngningar eller medvetenhet och som inbegriper lite eller ingen medveten överläggning. Till det kan läggas att intuitioner är inlärda, vilket skiljer dem från exempelvis instinkter eller reflexer, berättar Linnea Karlsson Wirebring, lektor i psykologi vid Umeå universitet där hon forskar om beslutsfattande.

Vårt beslutsfattande delas enligt den så kallade dual process-teorin upp i två olika sorters tänkanden eller system. Dels har vi System 1: den automatiska intuitionen, en snabb form av tänkande som ständigt levererar tankar; dels har vi System 2: det långsamma, reflekterande och medvetna tänkandet. Dessa två system använder vi dagligen i vårt beslutsfattande och i vår bedömning av de fenomen, människor och situationer som vi stöter på i våra liv.

– När vi försätts i en situation som vi i någon mån känner igen, drar vi automatiskt slutsatser som baseras på våra tidigare erfarenheter. Intuition handlar i princip alltid om prediktion, alltså att man försöker förutse framtiden. Du kanske väljer en viss aktie, eller din livspartner, för att du har på känn att det kommer att gå bra, säger Martin Hedesström, lektor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Ett tacksamt område för forskningen om de två tankesystemen är schackspelares beslutsfattande. Uppdelningen av snabbt och långsamt tänkande framträder nämligen tydligt i schack. Båda sorternas tänkande är nödvändiga för att prestera på hög nivå, men det intuitiva tänkandet är viktigare i schackspel med kortare betänketid – som blixtschack, där betänketiden per spelare är max tio minuter för ett helt parti. Genom att undersöka schackspelares beslutsfattande i partier med olika betänketid går det att se hur stor betydelse de två systemen har för prestationen.

I en studie publicerad i tidskriften Psychology of Sport & Exercise 2o2o undersökte forskare hur schackspelare på olika nivåer använde sig av det snabba och det långsamma tänkandet i spelet. Det visade sig att spelare på den högsta nivån hade lättare för att integrera det intuitiva med det analytiska tänkandet, vilket gjorde att betänketiden i ett parti hade mindre inverkan på deras prestation i jämförelse med amatörspelare. Schackmästarna verkar därmed, efter sina tiotusentals schackpartier, ha utvecklat en avancerad intuition som gör att de kan fatta välgrundade beslut på bråkdelen av en sekund. Amatörspelarna, å andra sidan, har inte den mönsterigenkänning och erfarenhet som behövs för att prestera lika bra med kort betänketid. Och därmed ser deras utvecklingskurvor och elo-tal – det tal som anger en schackspelares relativa styrka – olika ut, beroende på hur mycket betänketid de ges i ett parti.

När det gäller schack så är premisserna optimala för att utveckla intuitionen. Det går enkelt att avgöra vad som är ett bra respektive dåligt drag eftersom konsekvenserna syns tydligt, vilket innebär att man får den återkoppling som behövs för att lära sig av sina erfarenheter. Dessutom finns det – förutom lottningen om färg inför ett parti – ingen slump inblandad i spelet som kan skapa problem för vår förmåga att förutsäga framtida händelser.

Men vår intuition utvecklas inte bara av hårt slit och medveten tanketräning. Tvärtom så utvecklas den kontinuerligt bara av att vi lever våra vardagliga liv. När ens mamma ringer precis när man tänkt tanken så kanske det faktiskt är baserat på en erfarenhet som man omedvetet tagit lärdom av – kanske brukar hon ringa vid just den tiden eller med ett visst antal dagars intervall. Men bara för att det känns som att du brukar ha rätt om såna saker är det inte säkert att det stämmer. Man tenderar nämligen att ha lättare för att minnas de tillfällen då ens magkänsla stämt än när den inte gjort det. Förmodligen har du tänkt tanken att din mamma ska ringa många gånger då hon inte gjort det, men när du väl tänkte tanken och hon faktiskt gjorde det så kommer du ihåg det, vilket riskerar att göra din bedömning av din intuition skev. Intuition är dessutom inte alltid av godo utan kan i sig själv leda fel.

– I de flesta fall är de intuitiva besluten goda nog, och gör att vi framgångsrikt kan ta oss genom vardagen. Det finns däremot problem som faktiskt är begränsade av exempelvis logikens regler, statistik eller mängdlära. Där leder de intuitiva besluten ibland fel, berättar Linus Andersson, lektor i psykologi vid Umeå universitet, där även han forskar om hur vi människor fattar våra beslut.

I en forskningsstudie publicerad i European Journal of Work and Organizational Psychology 2019 undersöktes hur poliser i Storbritannien använder sig av intuition i sitt beslutsfattande i yttre tjänst. Det visade sig att det fanns situationer där intuitionen ledde poliserna på villovägar, med risk för allvarliga följder. En polis berättade om en händelse där hen vid ett gripande av en man misstänkt för mordförsök gjort den intuitiva bedömningen att mannen inte utgjorde någon fara och åsidosatte därför rutinerna. Polisen var inte på sin vakt och kallade inte på förstärkning. Den gripna mannen blev snart aggressiv, vilket polisen inte var beredd på. Situationen slutade i det här fallet bra men polisen ifråga blev snabbt medveten om vikten av att följa rutiner och inte förlita sig bara på sin intuition.

I utarbetandet av rutiner utgår man nämligen ofta från en större mängd data, vilket sällan är synligt för den enskilda individen. Detta gäller inte bara för beslutsfattande i polisers yrkesutövande utan även för gemene man i vardagen – det är viktigt att komma ihåg statistiken och rutinerna för att inte riskera att ledas fel av intuitionen.

Din intuition kanske säger att det är okej för dig att cykla i storstan utan hjälm eller rimligt att köpa trisslotter varje dag, men om du tittar på den statistik som finns så märker du säkert att det ändå vore säkrast eller mest ekonomiskt att agera tvärtemot den.

– En situation där intuitionen kan leda oss fel är när vi bedömer hur sannolikt -något är på basis av hur lätt det är att plocka fram enskilda exempel ur minnet. När du funderar på hur farligt det är att vaccinera sig kommer du ganska lätt på exempel från media när en vaccination har gått snett, men du kan nog inte komma på enskilda exempel på lyckade vaccinationer eftersom de inte ger tidningsrubriker, säger Martin Hedesström.

För att kunna fatta bra beslut gäller det att inte stoppa tankeprocessen vid magkänslan, utan komma ihåg att intuition bara bidrar med viss information. Sedan kan det behövas medvetet reflekterande eller efterforskande för att kunna komma fram till det bästa beslutet.

Även om det är viktigt att ibland ifrågasätta sin intuition så är det förmodligen ännu viktigare att ta den på allvar. Intuitionen är väsentlig för att vi ska kunna fungera i det komplexa samhälle vi lever i. Den leder oss oftare rätt än fel och gör att vi snabbt kan dra slutsatser om både vår omgivning och vårt inre – allt från att avgöra vilket humör våra vänner är på eller att upptäcka potentiella faror i trafiken till att avgöra vad som är bluffmejl bara av att läsa ämnesraden eller bestämma vilket vin vi ska köpa till middag. Intuitionen fungerar som en genväg i tankeprocessen, vilket är snabbare och mer effektivt än komplicerade kalkyler. Det gäller bara att komma ihåg att snabbheten har sitt pris, och de viktigare besluten och stora livs-valen kan kanske behöva mer eftertanke.