Maria Christina Kiellström – Maja Stina – föddes 1744 i Stockholm. Hon tog sig artistnamnet, eller användarnamnet om man så vill, Ulla Winblad – långt innan Carl Michael Bellmans epistlar om henne kom i tryck på 1790-talet. Stadsmuseet i Stockholm visar just nu utställningen Mitt liv som Ulla Winblad.
Ingen vet exakt hur väl Bellmans version av den uppdiktade karaktären Ulla Winblad stämde överens med Maja Stinas eget liv. Men klart är att ryktet om Ulla Winblad påverkade henne genom hela livet.
– Kanske var det smickrande i början att Bellman visste vem hon var, och sjöng sina visor om Ulla Winblad, nymf och prästinna vid Bacchi Tempel. Men Maja Stina var så förknippad med Ulla Winblad att hon till slut blev Ulla Winblad, säger museets forskningschef Rebecka Lennarsson, docent i etnologi, som skrivit boken Ulla Winblad – liv och legend (Stockholmia, 2021).
I sångerna framställs Ulla Winblad ömsom som ett gudinneväsen – en ljuv Venusgestalt, ömsom som en vulgär sköka. Hon rör sig mellan rokokons sensuella skimmer och kopulation under fylla på ett krogbord.
Ulla + Bellman = sant?
Vissa strofer har tolkats som att Bellman var betuttad i Ulla/den unga Maja Stina, menar Rebecka Lennartsson. Som i Fredmans epistel n:o 82 (Vila vid denna källa).
– Det var på modet att göra humor genom att låta högt och lågt mötas: det sirliga, sinnliga – och det smutsigaste, säger Rebecka Lennartsson.
Bellmans visor fick ett enormt genomslag, och spred sig i dåtidens krogtäta Stockholm. Och Ulla sågs som en ”publik” kvinna, som det hette. (Ordet prostituerad fanns inte. Däremot nymf, luder, nattlöperska och hora.)
Så vilka likheter finns med förebilden Maja Stina?
– I min forskning om 1700-talets Stockholm har jag ofta stött på Ulla Winblad/Maja Stina i olika handlingar, och ofta i dramatiska situationer, bland annat anklagades hon för ”liderligt leverne”, för att vara ”horkopplare” och för att ha kört för fort med häst och vagn.
Rebecka Lennartsson beskriver Maja Stina som stöddig och slängd i käften – vilket nog bidrog till hennes attraktionskraft. Temperamentsfull och våldsam. Men rättegångsprotokollen visar också att Maja Stina anmälde sina grannar och andra för förtal.
– Hon blev påhoppad, utpekad, bespottad, hånfullt besjungen med Bellmans visor …
Hon och maken Erik Norström (en barndomsvän till Bellman och våldsam suput) flyttade till Norrköping för att komma undan, men ryktet kom i fatt henne.
– Plötsligt kom det klotter i hamnen om att fru Norström var Ulla Winblad, och då kom glåporden och visorna som sjöngs efter henne. Hon kunde inte göra sig fri från bilden av henne som Ulla Winblad.
Maja Stina blev aldrig dömd för något brott som gav värre straff än böter. Hon slapp skampålen och hamnade aldrig på Spinnhuset på Långholmen.
– Domen från allmänheten var hårdare än rättens. Vi gör ingen tolkning eller samhällskoppling i utställningen, men att förlora sin identitet är en superaktuell fråga i dag med alla sociala medier. Jag föreställer mig att Maja Stina var den allra första som drabbades av att förlora kontrollen om sin mediala ”persona”.
4 x Ulla
● Blev med barn som fattig 20-åring och födde en dotter som dog efter åtta dagar.
● Ställdes inför rätta 1767 för att ha gått klädd i rött siden, något som var förbjudet för fattiga kvinnor. Maja Stina slapp straffet (20 riksdaler silvermynt i böter) genom ett intyg från fabriksägaren om att hon arbetade med silke åt honom.
● Baggensgatan i Gamla stan, där Maja Stina bodde en tid, var dåtidens Red light district med ”liderliga kvinnor”.
● Gifte 1786 om sig med 11 år yngre Erik Lindståhl, och bodde i det hus som i dag är Stadsmuseet vid Slussen i Stockholm.
Inlägget Ulla Winblad – den första att hängas ut i sociala medier dök först upp på Modern Psykologi.