Hjärnforskaren Christian Benedict värnar dygnets kontraster.
Som docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet forskar Christian Benedict om sömnens betydelse för hälsan och prestationen.
– Vi har olika sömnfaser: Först sover du ytligt, sedan kommer en period av djupsömn och sedan drömsömnen. Det tar cirka 90–120 minuter, sedan börjar du om på en ny sömncykel, berättar han.
Varför har vi djupsömn?
– Djupsömn hjälper dig att skala bort de nybildade kopplingar i hjärnan som inte behövs. Samtidigt främjar djupsömn befästandet av nyinlärda faktaminnen som är relevanta för ditt beteende under vakenheten.
Vilken funktion har drömsömnen?
– Efter att du har befäst minnen under djupsömnen utforskar hjärnan under drömsömnen hur de nya minnena kan användas i vardagen. Därför tror man att drömsömn är bra för kreativiteten.
Hur påverkar sömnen vårt psykiska mående?
– Det verkar som att sömn är viktigt för att avdramatisera det vi upplevt i vakenhet. När forskare lagt folk som sett skrämmande bilder i en magnetkamera kan vi se att hjärnans känslocentrum, amygdala, är mindre aktivt efter sömnen. Däremot märktes mer aktivitet i prefrontala barken, som är hjärnans förnuftscentrum. Hos en grupp som inte fick sova fanns däremot ännu högre aktivitet i amygdala men ingen ökning i prefrontala barken. Studien pekar på att vi behöver sömn för att avtraumatisera känslostarka intryck.
Ge ditt bästa sömnråd!
– Ta hand om din dygnsrytm. Skapa kontraster mellan det du gör under dagen och det du gör under kvällen.
Missa inte! Christian Benedict talar om sin forskning på Hjärndagen 16/11 i Stockholm Läs mer och boka här!
Jonas Mattssons intervju publicerades först i Modern Psykologis specialnummer om hjärnan, som gjordes i samarbete med Forskning & Framsteg: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
Christian Benedict och Minna Tunberger har skrivit boken Sömn, sömn, sömn (Bonnier fakta).