Christin Mellners stegis publicerades först i Modern Psykologi 4/2016. Illustration: Graham Samuels.
Psykologiforskaren Christin Mellner hjälper dig att hitta balansen mellan arbete och fritid.
Kollar du också jobbmejlen i mobilen på kvällarna? Då är du inte ensam. Den tekniska utvecklingen har bidragit till ett gränslöst arbetsliv där de flesta av oss i dag kan arbeta flexibelt.
På gott och ont.
När vi kan utföra vårt arbete alltmer oberoende av tid och plats, även kallat anytime–anywhere work force, behöver vi också kunna hantera gränsen mellan arbete och privatliv för att skapa en välfungerande balans.
Jag och mina kolleger på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har undersökt just detta. Vi lät 3 846 anställda inom ett internationellt telekomföretag, medlemmar i fackförbunden Unionen, Sveriges skolledarförbund och Kyrkans akademikerförbund svara på frågor om hur de hanterar gränsen mellan arbete och privatliv.
Resultaten visar att de flesta arbetar under hög press och upplever förväntningar på att vara ständigt uppkopplade och tillgängliga – arbetet tränger ofta in i privatlivet. Samtidigt är möjligheten till flexibilitet i arbetet uppskattad, inte minst bland yngre. Det gäller i synnerhet småbarnsföräldrar som kämpar med att få ihop det så kallade livspusslet.
Men det som många ändå brottas med är en konstant hög arbetsbelastning, där den nya tekniken utgör ett tveeggat svärd. Å ena sidan är den en förutsättning för att kunna arbeta flexibelt, å andra sidan gör den att arbetet stör privatlivet. Att arbeta utspritt över dygnet är förknippat med svårigheter att stänga av tankar på arbetet under ledig tid, vilket är kopplat till bristande återhämtning och hälsobesvär.
Några faktorer som gör att vi jobbar gränslöst i tid och rum har att göra med att vi inte hinner med ordinarie arbete under arbetstiden. Dagen är full av samtal och mejl som inte kan vänta, ingen annan tar över våra arbetsuppgifter om vi är hemma sjuka, vi har lågt inflytande över viktiga beslut och vi upplever oklara mål i arbetet. Livsbalansen påverkas ytterligare negativt av för många övergångar från arbetet in i privatlivet, framför allt just i form av att ofta kolla jobbmejl på fritiden.
Här är en välfungerande gränskontroll av stor betydelse, det vill säga upplevelsen av att själv kunna styra över hur pass genomträngliga gränserna mellan arbete och privatliv ska vara. För en fungerande gränskontroll är socialt stöd, tydliga mål och återkoppling i arbetet avgörande, men även vår egen så kallade gränskompetens. Den handlar om att själv kunna avgöra när man är färdig med sina arbetsuppgifter, att kunna arbeta självständigt och organisera sitt arbete effektivt samt att ha lätt för att säga nej och sätta gränser.
Möjligen är detta lättare sagt än gjort – här kommer därför sex tips:
1. Sätt upp mål. Gör en lista över dina viktigaste mål i arbetet. Dela in mål och arbetsuppgifter i tidsperioder över året: de närmaste månaderna, den kommande månaden, veckan och dagen. Det är A och O att fokusera på våra huvuduppgifter och prioritera strängt i ett arbetsliv där vi ständigt översköljs av information, och där nya sidouppgifter hela tiden tillkommer.
2. Tydliggör målen. För att prioritera bland uppgifter och eventuellt ompröva dessa över tid är regelbundna avstämningsmöten med din närmaste chef viktiga. Mötena fyller funktionen att följa upp och bedöma rimligheten i målen, samt att tidsplanera och se över din arbetsbelastning. Kontinuerliga avstämningsmöten innebär också stöd när man stöter på problem i arbetet.
3. Ta kontroll över mejlen. Sätt upp ett par tillfällen under arbetsdagen då du hanterar mejl, till exempel på förmiddagen, en gång före eller efter lunch och på eftermiddagen i god tid innan du slutar för dagen. Att ha mejlboxen öppen hela tiden stör vår koncentration och minskar förmågan att fokusera. Det är också lätt att vi börjar svara på vartenda mejl för att få en känsla av kontroll, men i stället blir vi bara stressade och får börja om hela tiden med de uppgifter vi egentligen behöver ägna oss åt.
4. Jobba inte på fritiden. Arbeta inte sent hemifrån på vardagskvällar, till exempel genom att kolla jobbmejl i mobilen under reklampauser framför tv:n eller det sista du gör innan du går och lägger dig. Om du måste jobba hemifrån på kvällen så sätt i stället tydliga tidsgränser för dig själv, max 1–2 timmar. Fokusera då enbart på de uppgifterna du på förhand bestämt.
5. Ta tillbaka flexibiliteten. I idealfallet finns en ömsesidig flexibilitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det innebär att jag som anställd är flexibel utifrån arbetsgivarens behov, exempelvis genom att jobba över i perioder av hög belastning eller vara tillgänglig i arbetsfrågor på fritiden vid speciella tillfällen. Men det innebär även att jag måste kunna ta tillbaka flexibilitet om jag under en längre tid jobbat under hög press. Har du jobbat mycket under en period, ta en lång lunch eller gå och träna på arbetstid. Eller, om det är möjligt, varför inte ta en eller ett par dagar ledigt – och då inte av din semester.
6. Diskutera normer för tillgänglighet. Ta reda på vilka regler som finns på arbetsplatsen när det gäller tillgänglighet utanför ordinarie arbetstid. Ofta känner vi oss osäkra på vilka förväntningarna faktiskt är när det gäller hur tillgängliga vi behöver vara. Att ha gemensamma överenskommelser underlättar för alla på arbetsplatsen, eftersom var och en då inte behöver gissa sig till vad som gäller, något som annars skapar stress i onödan och lätt leder till en spiral av upptrissade krav på att vara ständigt nåbar och uppkopplad.
Christin Mellner är psykologiforskare vid Stockholms universitet. Hon leder projektet Balansakt, som studerat hur människor hanterar gränsen mellan arbete och privatliv.
Den här artikeln publicerades först i Modern Psykologi 4/2016: Pappersutgåva | För skärm.
