Lyckolandet

Att bada rökbastu liknar ingen annan bastuupplevelse. Såväl väggar, golv som tak är insvepta i ett tjockt lager sot. Det är varmt och nästan beckmörkt. Längs med ena väggen finns förvisso två små fönster, men de fyller knappt någon funktion. De är också sotiga.

Rökbastun är en traditionell finsk bastu som användes långt innan skorstenen uppfanns. Fortfarande eldas en rökbastu utan skorsten och med stängda spjäll.

Niemi-Kapee strax utanför Tammerfors är en av Finlands mest omtyckta bastur. Huden doftar snart av sot och tjära.

– Vill ni ha lite mer löyly? frågar Matti Kemi.

Han öser vatten på stenmagasinet i bastun och de heta stenarna visslar och fräser.
I finskan finns ett alldeles särskilt ord för bastuångan: löyly. Ordet är nära besläktat med det finska ordet för själ.

Med 3,3 miljoner bastur är bastukulturen en helig del av den finska folksjälen. De finns överallt. De finns i enrummare, i sommarstugor, på gym, på hotell, på båtar och till och med i en del bussar.

– Engelsmän går till krogen och finländare går till bastun. Det är bara något vi gör. Jag mår alltid lite bättre efteråt, säger Matti Kemi.

Han är dj och hiphopartist. Själv badar han bastu så gott som varje dag. Kanske är flitigt bastande rentav hemligheten bakom den finska lyckan?

Fyra år i rad har finländarna utsetts till världens lyckligaste folk. Rangordningen görs på uppdrag av FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar och presenteras i World happi-ness report. Varje år får människor i sammanlagt 149 länder svara på frågor om sina känslor och livsvärderingar. En viktig del av undersökningen är Cantrils stege, där deltagarna utvärderar sina liv som helhet med hjälp av en siffra. Stegpinnarna är numrerade från 0 till 10, där 0 motsvarar värsta tänkbara liv och 10 bästa tänkbara liv.

Mest olyckliga är invånarna i Afghanistan, Zimbabwe, Rwanda och Botswana. Lyckligaste invånarna finns i stället i Europa. Nya Zeeland är det enda utomeuropeiska landet på tio-i-topp-listan. Av någon anledning tycks just Finland prenumerera på förstaplatsen och mest förvånade av alla är kanske finländarna själva. Historiskt har finländarna tenderat att se sig som tystlåtna och seriösa, och som ett folk som inte nödvändigtvis går runt och skrattar om dagarna.

– Nu börjar vi vänja oss, men när de första studierna kom sa folk direkt att ”det här är omöjligt, det kan inte stämma”. Finländare är vana att tro att allt är bättre någon annanstans, särskilt i Sverige. Jag tror att vi förstår nu att andra länder också har sina problem och att dessa problem vanligtvis är mycket värre än våra, säger Markku Ojanen.

Han är professor emeritus i psykologi vid Tammerfors universitet och Finlands mest erfarna expert inom lyckoforskning. När vi träffar honom i hans hem strax utanför Tammerfors har han precis fått sin första dos corona-vaccin. Grannbarnen stojar en bit ner på gatan och vinden visslar längs med husknuten.

Exakt vad som gör finländarna så lyckliga finns det flera förklaringar till. Landet beskrivs som både tryggt och säkert. Medborgarna har ovanligt stort förtroende för polisen och människor litar på varandra i stor utsträckning. Finland är dessutom jämställt, skoleleverna gör bra ifrån sig i Pisa-mätningar och det finns väl utbyggda välfärdssystem.

En del känner vi också igen från Sverige, och faktum är att just de nordiska länderna utmärker sig i FN:s lycklighetsindex. Danmark ligger på en god andraplats, Island är fyra, Norge sexa och Sverige sjua.

– Skillnaden mellan de nordiska länderna är mycket liten, men jag har ibland funderat på hur det kommer sig att just vi ligger i topp. Norrmännen har olja och badar i pengar. Svenskarna har många internationella bolag och ni har inte haft krig på nästan 200 år. Vi i Finland har nog lidit lite mer, säger Markku Ojanen.

En gång i tiden var Finland ett av Europas fattigaste länder och här finns en historia av både inbördeskrig och krig med grannlandet i öst. Hans egen pappa dog under andra världskriget. Markku Ojanen hann aldrig träffa honom; han föddes en månad efter att pappan gått bort.

Överlag tycks finländarna ha en speciell förmåga att hantera svårigheter i livet. Sjukdomar, arbetslöshet, skilsmässor och liknande påverkar lyckan negativt. Han kallar det för lyckotjuvar.

– Men vi finländare verkar ha en bra anpassningsförmåga för vi kan klara ett par problem ganska bra utan att vår upplevda lycka minskar. Det tror jag kan vara en viktig förklaring, säger han.

Han definierar lycka som ett tillstånd av tacksamhet och nöjdhet, där man inte behöver blicka tillbaka på det som varit eller sukta efter framtiden. Att tillfälligt uppleva glada känslor är positivt för humöret. Det är dock inte tillräckligt, i stället handlar lycka om ett mer varaktigt tillstånd. Kanske är begreppet ataraxi, sinneslugn, också en del av förklaringen. Kanske är finländarna extra bra på att känna sig trygga i sig själva.

Själv fastnade Markku Ojanen tidigt för psykologi och intresserade sig för lycka -redan på 1970-talet. Han gjorde sin avhandling utifrån patienter vid fyra olika mentalsjukhus och fick idén att fråga dem om deras styrkor och om deras livstillfredsställelse. Det visade sig att patienterna hade gott om styrkor och de svarade gladeligen på frågor som inte gällde deras sjukdomstillstånd. Ganska snart började Markku Ojanen också att ställa samma frågor till vanliga finländare. Han var inte först i världen, men nästan. Bara en sociolog hade gjort något liknande före honom.

– På den tiden kunde man bläddra igenom 800 sidor långa psykologiböcker utan att hitta någonting om lycka. Det var 20 sidor om depression och 20 sidor om ångest. Möjligen ett par sidor om optimism, men oftast inte det heller, säger han.

Sedan dess har positiv psykologi växt fram som ett eget fält. Själv har han skrivit nio böcker om lycka och mängder av forskningsrapporter. Han föreläser regelbundet om lycka och har också vågat sig på att ge lyckoråd.

Ofta uppmanas människor att ändra attityd och att tänka mer positivt, men det är inte så lätt. Markku Ojanen tror mer på att försöka ändra sitt beteende, genom att sova och äta ordentligt, men också genom att aktivt göra saker som man mår bra av. Till exempel lyssna på musik, simma, basta eller läsa. Han tipsar också om att försöka hjälpa andra.

– Var så hjälpsam och snäll som du kan. Det som verkar påverka lyckan mest är när vi gör något bra för andra. Glöm inte att visa tacksamhet och tacka när du själv får hjälp med något, säger han.

Några timmar norr om Tammerfors ligger Vasa. Här har man ambitionen att bli världens lyckligaste stad i världens lyckligaste land. Tanken är att göra en årlig mätning för att regelbundet följa upp lyckostatistiken. Medborgarna ska också få konkreta tips och råd.

– Alla stadens tjänster är förstås till för att främja Vasabornas välmående. Det gäller både parker, kultur, idrott, sjukvård och förskolor, men vi ville gå djupare och göra ännu mer för att förstå vad som gör människor lyckliga och hur vi som stad kan främja det, säger Leena Forsén som är kommunikationschef i Vasa.

Till sin hjälp har de anlitat Markku Ojanen som ett slags personlig tränare i lycka och resultaten från den allra första lyckomätningen förvånade honom direkt. I sin forskning har han genomgående valt att använda sig av skalan 0-100. Han har sett att den finska lyckan i genomsnitt ligger på 68-70, men i Vasa blev siffran 73.

– I Vasa hade människor i genomsnitt tre problem, så kallade lyckotjuvar, vilket är ovanligt mycket. Ändå påverkade det inte resultaten negativt, säger Markku Ojanen.

Leena Forsén berättar att satsningen rullades ut mitt under pandemin, men att den har tagits emot bra av invånarna. Målet är nu att lyckosiffrorna ska öka ännu mer under de kommande åren. Staden kommer bland annat att ordna tävlingar, förbättra samhällsservicen och att förmedla lyckoråd på olika sätt.

– En del människor möter så pass stora motgångar i livet att det kan kännas svårt eller helt fel att prata om lycka. Vi menar inte att livet i Vasa bara skulle innebära fest och hurra, men vi vill väcka en diskussion i hela Finland om vad lycka egentligen innebär och vad du själv och vad kommunen kan göra, säger hon.
Finland är det land i Europa med flest sjöar i förhållande till sin storlek och kallas ofta för de tusen sjöarnas land. I själva verket rör det sig om 187 000 sjöar. Här finns också stora mängder öar och mycket skog. En som tror att naturen kan ha positiv inverkan på finländarnas lycka är Outi Ampuja.

I många andra delar av världen är buller ett stort problem. Det höga ljudet utlöser stresshormoner och höjer blodtrycket, men med gott om natur och liten befolkningstäthet är Finland ett av världens absolut tystaste länder. Outi Ampuja är docent vid humanistiska fakulteten på Helsingfors universitet och har skrivit både vetenskapliga artiklar och fackböcker om tystnad och oväsen.

– Jag skulle tro att tystnad och tillgång till grönområden kan ha en indirekt påverkan på lycka. I mina studier har det också hänt att några få männi-skor har pekat ut tystnad som en källa till lycka. För vissa kan ett lugnt ögonblick hemma, med en bok och en snarkande hund, samtidigt också vara ett kort ögonblick av hemtrevlig lycka, säger hon.

Tillbaka i rökbastun Niemi-Kapee i Tammerfors är Matti Kemi inne på samma spår. Det blir allt varmare och fuktigare. Så fort någon öppnar dörren passar tjocka strimmor av rök på att smita ut i kvällsluften. Alldeles utanför finns en sjö att doppa sig i och Matti Kemi tror att närheten till naturen kan vara en förklaring till varför finländarna tycks uppleva lycka i så hög utsträckning. Även bastubadandet kan ha ett finger med i spelet.

Forskning visar att regelbundet bastubad minskar risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Huruvida bastubadet också bidrar till lyckokänslan är inte tillräckligt studerat för att säga säkert, men Markku Ojanen håller det för troligt att det kan vara så, eftersom han tycker att det kan ge humöret en viktig boost.

– Men personligen pratar jag hellre om meningsfullhet än om lycka. Bastu är så djupt rotat i mig, det är något som verkligen ger mig mening. Det är både en inre och en yttre resa. Här kopplar jag av. Några skulle säkert kalla det för lycka, men det är ett ord som används lite för slarvigt, säger Matti Kemi.

Matti Kemi tycker att ordet har blivit så urvattnat att det inte riktigt har någon konkret substans. Samtidigt berättar han att han blev pappa för två år sedan. Sedan dess har han ibland upplevt riktigt starka känslor, och slagits av tanken: kanske är det just det som är lycka?

Allt är förstås inte guld och gröna skogar i världens lyckligaste land. Även i Finland finns problematik som ensamhet och depression. Man brukar säga att ju lyckligare land – desto fler självmord. Den finska självmordsstatistiken har dock sjunkit på senare år.

Markku Ojanen tror att en viktig nyckel till den finska livstillfredsställelsen är att finländarna i allmänhet inte kräver så mycket. Det är inte helt ovanligt att förvänta sig att något ska gå dåligt, och när det går bra blir man i stället glad. Samtidigt är sisu också en del av den finska självbilden, med ett jävlar anamma och en stor portion uthållighet.

– Det är svårt att säga vilken faktor som är avgörande, om det ens finns någon. Men det finns egentligen ingen kulturell tradition av att visa hur lycklig man är i Finland. Vi har inget behov av att skryta och hävda oss. Det tror jag också hjälper till. Inte ens en lyckoprofessor som jag behöver vara lycklig jämt.