Grälet om vem som ska städa badrummet handlar om betydligt mer än ett smutsigt handfat.
I pandemins spår tillbringar vi allt mer tid hemma. Ett faktum som innebär att de dammråttor som förut kunde gömma sig i mörkret, numera obarmhärtigt exponeras i ljuset av den efterlängtade vårsolen.
Där vi tidigare har kunnat förtränga smutsen, eftersom vi kanske bara tillbringat några få timmar om dagen hemma i vaket tillstånd, blir det under pandemin tydligare än någonsin att det behöver städas. Rejält.
Det är som bäddat för till synes småaktigt gnat om vem som ska dammsuga, moppa och städa badrummen. För trots att vi i Sverige anser oss leva i ett jämställt land, är det fortfarande kvinnorna som lägger mest tid på hemmet.
– I dag är visserligen den tid som ägnas åt hushållsarbete betydligt mindre än för 40 år sedan, men fortfarande är det kvinnorna som städar och röjer ungefär 45 minuter mer än männen. Varje dag, säger Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusvetare på Stockholms universitet med städning som ett av sina forskningsfält.
I boken Tid att städa (Ordfront, 2018) intervjuade Fanny Ambjörnsson en rad svenska par, och hon insåg snart att städning var mer laddat än vad man kan tro.
– Jag blev förvånad över hur snabbt de här intervjuerna blev till djuplodande och existentiella diskussioner, snarare än ett enkelt samtal om vem som moppar golvet där hemma, kommenterar Fanny Ambjörnsson.
Ju mer hon undersökte våra attityder till städning och städningens politik, desto mer laddat förstod hon att ämnet var.
– När par grälar om städning är det inte själva dammsugningen det handlar om. Dammsugningen river man ju av på fem minuter. Grälen och diskussionerna handlar snarare om brist på respekt för ens partner, att man inte känner sig omhändertagen och sedd, säger Fanny Ambjörnsson.
Hon upptäckte också att det finns en könsskillnad kring våra attityder till städning; området städning verkar inte alls vara lika laddat för män som det är för kvinnor.
Även om en man har ett ostädat hem värderas han inte utifrån det på samma sätt som en kvinna. En kvinna som har smutsigt och stökigt hemma värderas däremot väldigt snabbt.
Där en mans identitet inte står och faller med hur välstädat han har omkring sig, har kvinnor andra spelregler att förhålla sig till.
Och det är inte helt okomplicerat. Det är nämligen en tunn lina att balansera på, menar Fanny Ambjörnsson. Det gäller att städa lagom mycket. Åtminstone om man är kvinna.
– En kvinna som städar för mycket betraktas ofta som hysterisk och oskön.
Å andra sidan kan en kvinna som städar för lite betraktas som både okvinnlig och en dålig mamma.
Sedan Fanny Ambjörnssons bok kom ut 2018 har litteratur om städning blivit ett hett område, särskilt sedan den japanska städ- och ordningsgurun Marie Kondo gjorde entré i våra liv för ett par år sedan. I och med Konsten att städa, Netflixserien som sändes 2019, blev hon känd för allmänheten, och ”alla” började prata om Marie Kondo-metoden, eller KonMari-metoden som den egentligen kallas.
Enligt metodens förespråkare var den en väg till lycka, bland annat på grund av att Marie Kondo menade att vi enbart ska omge oss av saker och föremål som gör oss lyckliga. Allt annat ska slängas.
Att själva städningen också verkar vara en väg mot lycka, blir alldeles uppenbart för den som någon gång sett Marie Kondo in action. Hon fullkomligt strålar när hon går i in olika hem och börjar sitt röjningsarbete.
Och kanske ligger det något i det. För upp med handen den som någon gång gett sig i kast med att röja, rensa eller storstäda under turbulenta perioder i livet.
– Att använda storstädning som tröst kan absolut vara effektivt. Många av dem som jag intervjuat berättar om att städning kan kännas som en meditativ och tröstande syssla, säger Fanny Ambjörnsson, som mycket riktigt har sett hur vårt intresse för städning ökat markant.
– Jag tror inte att det enbart har med pandemin att göra. Städning ligger i tiden. I takt med att hållbarhet och återvinning blivit allt mer centrala begrepp, har vi blivit mer intresserade av att ta hand om våra saker. Och däri ingår städning av hemmet, gärna med hjälp av gamla husmorsmetoder, konstaterar Fanny Ambjörnsson.
Just hållbarhet och gamla traditionella metoder har Marléne Eriksson och hennes dotter Desirée Eriksson tagit fasta på i boken Ren städglädje: Hållbara tips för hemmet, kläderna & prylarna (Norstedts) som släpps i vår.
– Tidigare var knappa resurser den främsta orsaken till att man tog hand om sina saker. I dag är det hänsyn till miljön som väger tyngst, säger Desirée Eriksson.
Men hon och Marléne Eriksson, som driver eget företag inom städbranschen, och som dessutom regelbundet pratar städning i Tv4:s Nyhetsmorgon, vill även slå ett slag för just ordet ”städglädje”. Ett ord som ju också ingår i bokens titel.
– Att ha smutsigt och stökigt omkring sig är stressande och tar energi; det finns flera studier som visar det. Ett välstädat hem kan däremot få oss att känna ett lugn och ett välbefinnande, säger Desirée Eriksson, som tror att det där ”ångeststädandet” handlar om att man vill få en känsla av kontroll när man är nedstämd samtidigt som städningens fysiska ansträngning kan sätta igång en liten oxytocindusch.
Men vad gör man om man har en minimal lust för städning kombinerat med en (i omgivningens ögon) alltför hög toleransnivå för stök och smuts?
– Jag brukar sätta på musik och se städningen som ett träningspass. All motion är bra motion, så att dammsuga blir ett väldigt bra motionspass, tipsar Desirée Eriksson.
Marléne Eriksson tycker i stället att man ska blicka lite längre fram, till stunden och tillfredsställelsen som infinner sig efter ett rejält städpass:
– Man får inte glömma bort att unna sig något gott efteråt, en gofika eller kopp kaffe och passa på att njuta en stund. Det är viktigt!
Ett annat tips från författarparet är ett väletablerat botemedel mot all prokrastinering. Att dela upp det övergripande målet – ett välstädat hem – i flera delmål, för att göra uppgiften mer lätthanterlig.
– Bestäm dig helt enkelt för att städa ett rum i taget, i stället för att tänka att du ska städa hela hemmet på en gång. Annars känns det lätt övermäktigt.
Marléne Eriksson och Desirée Eriksson är väl medvetna om att städning är ett vanligt ämne för irritation i en familj, och att olika familjemedlemmar tycker olika kring när det är dags att städa. Uppfattningen om vad som tonårsdottern tycker är accepterat är med andra ord ofta långt ifrån den uppfattning som föräldrarna har.
– Här är kommunikation A och O. Det som är viktigt för dig gällande städning är kanske inte lika prioriterat hos den du lever med. Så sätt er ner och prata om det – är ni överens om att städning är något som bör göras varje vecka, eller räcker det med två gånger i månaden? Vem ansvarar för vad? Det är viktigt att inte ta på sig hela ansvaret själv, utan dela upp det, säger Marléne Eriksson.
Robert Seton, legitimerad psykolog och parterapeut, menar att städning är ett vanligt konfliktområde i familjer i allmänhet och i parförhållanden i synnerhet.
– Bråk om städning är vanligt, men det är sällan själva bråket som stjälper ett äktenskap. Däremot är städkonflikter ofta en katalysator och något som visar hur olika vi är som individer.
Precis som Marléne Eriksson konstaterar Robert Seton att den enda lösningen är att prata om problemet.
– Det är samma sak som gäller här som vid övriga konflikter med närstående. Man behöver ta upp det som skaver och sedan hitta en lösning, en uppdelning som bägge parter är bekväma med.
Robert Seton är även han övertygad om att konflikter om städning många gånger handlar om något annat än själva städningen.
– Det som vid första anblicken handlar om ett gräl kring en smutsig diskbänk kan i själva verket handla om en upplevd känsla av brist på respekt, kanske en skev kvinnosyn eller olika uppfattningar om jämställdhet.
Omtanke och hänsyn är två viktiga faktorer i ett friskt kärleksförhållande. Men vad många kanske inte tänker på är att städningen kommer in även här, menar han.
– Kärlek handlar i mångt och mycket om att visa att man ser varandra. Att då säga till sin partner: ”Du ser trött ut i dag. Jag tar tvätten så att du kan vila”, eller liknande, är en kärlekshandling. För hushållssysslor får aldrig bli statiska eller huggna i sten. Det gäller att ge och ta också här.
Att visa sin uppskattning över att familjemedlemmen har städat är viktigt, oavsett om det handlar om ens kärlekspartner eller andra, säger Robert Seton.
– Att visa sin tacksamhet och att säga några uppskattande ord är alltid välgörande för ett förhållande. Det visar att man ser, och att man bryr sig.
Hur kommer det sig att vi har olika toleransnivå kring städning?
– Det handlar till stor del om hur man har växt upp. Vem städade hemma? Vilken attityd hade föräldrarna till städning? Som vuxen med ett eget hem gäller det att fråga sig hur man själv vill ha det. Ska man gå i samma fotspår som sina föräldrar eller vill man göra något annorlunda, säger Robert Seton.
När man har ställt sig den frågan är det dags att ta nästa steg. Lägga pusslet med sin livspartner och de som finns i ens närhet. För, sannolikheten är stor att ens livskamrat har andra erfarenheter.
– Då får man anpassa sig och jämka. Jag tycker att man ska se människan man är tillsammans med som en läromästare, som någon man kan lära sig och utvecklas av. Det gäller även städning.
↓
Kom över städbråken
- Prata om det som skaver. Tycker du att du alltid är den som får städa, och du känner att det är orättvist, var då tydlig med det. Upplever du det som om dina insatser nonchaleras, ta upp det. Men ta upp ämnet när det inte finns en irritation i luften, smid när järnet är kallt.
- Lyssna på din partner. Om din partner upplever att hen är den som drar tyngsta lasset hemma, lyssna och ta in det som sägs. Kanske står det för något annat än själva dammsugningen? Kanske upplever hen att hens ansträngningar inte uppskattas? Att hen inte blir sedd eller respekterad?
- Sätt er in i vad som behövs göras i ett hem. Har ni båda koll på det? Och har ni en någorlunda liknande uppfattning om vilken nivå som är okej att lägga sig på? Om inte, kan ni jämka?
- Dela upp städningen i delmål. Att på lördagsmorgonen tänka ”nu ska vi storstäda” kan kännas övermäktigt. Dela upp hemmet i olika zoner och ta ett rum eller en del i taget.
- Visa er uppskattning. Både mot er själva och mot er partner. Belöna er med till exempel bra musik i högtalarna och gofika efteråt.
- Fokusera på hur det kommer att kännas efteråt. Att ha utfört något som man känner motstånd emot kan ofta kännas oerhört skönt efteråt. Dessutom, ett rent och välstädat hem ger ofta en känsla av ro och omtanke.
Källa: Fanny Ambjörnsson, Desirée Eriksson, Marléne Eriksson och Robert Seton
Anna-Maria Stawrebergs artikel är publicerad i Modern Psykologi nr 3/2021. Beställ Modern Psykologi här: Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration