I höstas var jag på teater och såg Ædnan. Det var medan 50 personer fortfarande kunde samlas i en salong. Pjäsen bygger på Linnea Axelssons augustprisbelönade epos med samma namn från 2018, där vi får följa tre samiska kvinnor ur tre generationer. Vittnesmålen börjar i rasbiologiska mätningar och påtvingade nomadskolor i den första generationen, fortsätter i mer eller mindre påtvingad anpassning till majoritetskulturen i den andra generationen och slutar i dagens återupprättelse och kamp för den samiska identiteten. En liknande historia berättas i Amanda Kernells hyllade film Sameblod från 2016. Och det är samma erfarenhet som författaren Ann-Helén Laestadius berättar om i det här numret.
Det är lätt att tänka att den här rasismen är historisk, en rest från en syn på nationsbyggande som vi har lämnat bakom oss. Att tränga bort den samiska identiteten var ett sätt att skapa ett Sverige, enligt principen om en identitet i en stat. Vad Ann-Helén Laestadius vittnar om är att samehatet lever och är synligt än i dag.
Men under det uttalade hatet tänker jag mig att rasism ofta är knappt skönjbar för den som utövar den, men väl så märkbar för den som drabbas. Även om nästan ingen kallar sig rasist, så har de flesta av oss nog agerat rasistiskt då och då. Det kan handla om hur man bemöter något, till exempel med öppenhet eller genom att bli aningen på sin vakt. Det är mänskligt men inte önskvärt. I alla fall inte om man vill motverka det vi och dom-tänkande som rasismen är en konsekvens av. Forskning om gruppsykologi har visat hur djupt det här sitter i våra psyken. Därför gäller det att inte bara blicka utåt utan också att bli uppmärksam på vilka värderingar som gömmer sig under våra egna reaktioner och automatiska tankar.
Var det rätt eller fel av mig att gå på teater när restriktionerna ändå tillät 50 i publiken? I det här numret tar vi upp hur moralpsykologiska mekanismer får oss att agera olika under coronan. Vi skriver också om psykologin bakom vaccinmotstånd. Även här gäller det att blicka både utåt mot samhället och inåt mot alla de individuella psyken som samhället byggs av.
God läsning!
Jonas Mattsson, chefredaktör och ansvarig utgivare
UR MODERN PSYKOLOGI 2/2021: I BUTIK 23 FEBRUARI
”Ett påtvingat jobbyte kan bli en push vidare i livet.”
Så laddar du psykiskt för att sadla om under pandemin.
”Jag har stark ångest över det jag har gjort”
Därför begår människor sexualbrott.
”Vaccinering grundar sig i en rädsla för det främmande.”
Inställningen till skydd mot covid-19 har varierat under pandemin.
”Jag ville skriva om samehatet”
Språk och identitet med Ann-Helén Laestadius.
”Jag trodde att jag skulle känna mig duktig om jag verkligen följde restriktionerna.”
Kriser har en tendens att göra oss mer moraliskt konservativa.
Beställ Modern Psykologi här: Prenumerera | För skärm (pdf-tidning i app)| Köp lösnummer