När Tom Cutler vaknade kallsvettig en natt med klappande hjärta trodde han att han skulle dö. Ett antal läkarbesök och terapitimmar senare fick han diagnosen asperger. Efter att ha känt sig ”fel” i hela sitt liv föll bitarna äntligen på plats.
– Det förklarade allt: mina klumpiga kommentarer och svårigheter med att förstå andra människor.
Han läste allt han kom över om asperger. Det mesta var torrt och tungt. Han letade efter en bok där läsaren både kunde skratta och gråta.
– Jag fick skriva den själv.
I den självbiografiska Keep clear (Scribe 2019) berättar han om sina svårigheter i skolan, problem med tjejer och fascinationen för trolleri. Som student dricker han för mycket. Livet är tufft, med återkommande depressioner. Samtidigt finns det gott om dråpliga skildringar.
Att personer med asperger skulle sakna humor är annars en vanlig missuppfattning, säger Tom Cutler:
– Jag var först skeptisk till diagnosen eftersom jag såg en humorbefriad nörd framför mig, men det är en stereotyp.
Genom att bjuda på sitt eget liv blandat med fakta och exempel på andra med samma syndrom visar han hur olika personer med asperger kan vara. Samtidigt finns gemensamma drag, som de sociala svårigheterna. Med diagnosen försvann depressionerna och livet har blivit enklare.
Vad har du lärt dig?
– Jag är mer förlåtande mot mig själv eftersom jag förstår mina känslor bättre och varför jag reagerar som jag gör.
Marie Alpmans text är hämtad ur Modern Psykologi 1/2020: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera