KRÖNIKA. Bränt barn tyr sig till elden. Så heter det ju inte, men så verkar det ofta vara. Eller snarare att människor som blivit brända som barn senare tyr sig till relationer som påminner om de relationer de vuxit upp med, även om dessa är destruktiva. Eller bränns, om man så vill.
För precis som man har hört att hästar, om deras stall börjar brinna, ändå springer tillbaka in – för att det är i stallet som de känner sig trygga – så är det mänskligt att i våra relationer göra på samma vis. Vi dras till det som är bekant och ska vara tryggt, även om det inte är det. Detta är kärnan i den klassiska anknytningsteorin signerad psykiatern John Bowlby och vidareutvecklad av hans kollega Mary Ainsworth.
Sexologen och psykoterapeuten Malin Drevstam kom att intressera sig för anknytning när hon såg hur mycket det påverkade hennes klienters problem i samlivet. Hon skriver i sin nya bok Lust och olust om hur människor med trygg anknytning har en tendens att falla för varandra. Eftersom de tar trygghet och egenskaper som känslomässig tillgänglighet för givna, så är det ofta andra faktorer som styr deras partnerval – exempelvis gemensamma intressen. Människor med otrygga anknytningsmönster däremot, verkar i stället dras till andra otryggt anknutna, menar Malin Drevstam, som i sitt arbete som sexolog ofta träffar just dessa. Sådana relationer menar hon kan ge en falsk känsla av att ”komma hem”, som är lätt att tolka som trygghet, men som snarare handlar om att vi känner igen oss i beteenden som vi upplevde från våra föräldrar när vi var barn. Vi får den kärlek vi är vana vid, även om denna är otrygg och osund (vi stannar kvar i det brinnande stallet, så att säga).
Att mönster vi lärt oss som barn kan spöka i våra relationer senare i livet är ett ämne som engagerar – och ibland provocerar – vilket jag säger dels i egenskap av redaktör för denna tidning, dels i egenskap av person som både livat upp och förstört parmiddagar genom att börja prata anknytningsteori. De vanligaste reaktionerna har då varit antingen småsura kommentarer av typen ”så jag ska skylla alla mina dåliga relationer på min mamma”, eller halvdold nyfikenhet ”undrar vilka anknytningstyper vi är?”.
Sällar du dig till kategori nummer två, gör du rätt i att läsa senaste numret av Modern Psykologi (8/2019), där vi bjuder på ett utdrag ur Malin Drevstams bok – som alltså handlar om både anknytning och sex (så engagerar inte det ena, kanske det andra kan göra det). Där kan du självklart läsa dig till vilka anknytningstyper som finns och kanske få ett hum om vilken du själv har mest drag av, om det är intressant.
Karin Skagerberg är redaktör på Modern Psykologi. Nummer 8/2019 kan du beställa här: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera