Svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura har som FN:s sändebud runt om i världen haft några av världens svåraste medlaruppdrag. I dag är han 75 år gammal och arbetar fortfarande som diplomat.
– Så länge jag är tillräckligt frisk känner jag att jag måste fortsätta försöka att stoppa krig och konflikter i världen, säger Staffan de Mistura på telefon från hemmet i Bryssel.
Ända sedan han såg en liten pojke dödas av en krypskytt på Cypern i augusti 1966 har han engagerat försökt verka för att begränsa krig i världen.
– En av mina starkaste drivkrafter har varit vreden över att civila blir offer i krig. Att se ett barn dödas gav mig ilska och energi.
Staffan de Mistura har förhandlat med några av världens mest ökända personer, som Iraks envåldshärskare Saddam Hussein och Syriens president Bashar al-Assad. Men det svåraste medlaruppdraget hade han i forna Jugoslavien, då han stoppades av en grupp kvinnor vid en vägspärr i Pale – när Staffan de Mistura var på väg i en konvoj lastad med filtar med destination Sarajevo.
– Det gick inte att förhandla med dem. Hatet gjorde dem iskalla. Jag erbjöd dem filtar också, om de släppte igenom oss, men en kvinna svarade bara att hon hellre lät sina barn frysa ihjäl än att vi skulle nå Sarajevos befolkning. Mot hat kan man inte argumentera.
Som medlare måste man ha bra kännedom om det mänskliga psyket. Redan som ung lärde sig Staffan de Mistura av sin pappa att iaktta och ta kontakt med andra människor.
– Knepet är att lyssna och att samtidigt inte låta sig imponeras. Man ska behålla respekt för andra, men man får samtidigt hålla sig neutral.
Vad har du lärt dig om människans psyke?
– Att vi människor har en dubbelhet som rymmer både en djävul och en ängel. Krig tar fram både det sämsta och bästa i människan. Det gäller att aldrig förlora kontakten till, eller tron på, ängeln i oss.
Vill du läsa mer?
↓
Armbrytning med ondskan. Staffan de Mistura: Ett liv med krig och konfliktlösning av Erik Ohlsson och Staffan de Mistura ges ut på Ordfront förlag.
Inlägget ”Vreden är en drivkraft” dök först upp på Modern Psykologi.