Under det senaste året har covid-19 spridits över världen. Tätt efter följde konspirationsteorierna.
I Europa sattes 5G-mobilmaster i brand eftersom några personer trodde att coronaviruset kunde spridas genom dem. I USA förstörde en apotekare hundratals doser av covid 19-vaccin då han var övertygad om att de kunde förändra mänskligt dna.
Det är lätt att avfärda mobilmast-brännare och antivaxare som paranoida foliehattar, men faktum är att det bor en potentiell konspirationsteoretiker inom oss alla!
Vi människor har nämligen en generell tendens att tro på vissa utsagor (även om de är ologiska och inte går att bevisa) bara för att de stämmer överens med våra tidigare föreställningar. Den norska religionshistorikern Asbjörn Dyrendal menar att detta framför allt är fallet när vi har investerat starka känslor i fenomenet eller vår identitet är tätt kopplad till det. Jämför med hur vissa fotbollsfans tänker: ”Vårt lag är bättre och förtjänar att vinna! Det andra laget har tur och spelar fult.”
Andra faktorer som bidrar till konspirationstänkande är konfirmeringsbias (att vi är selektivt uppmärksamma på information som bekräftar våra egna uppfattningar) och ekokammareffekten (då åsikter från personer med samma övertygelse förstärks genom att de upp-repas, utan att man tar del av argument som utmanar den egna tron).
Samhällskriser, som en världsom-fattande pandemi, verkar dessutom öka vår benägenhet att tro på den här sortens sammansvärjningar.
Men på samma sätt som det bor en potentiell konspirationsteoretiker i oss, bor där också en skeptiker. Vi människor har förmågan att kunna tänka (kritiskt) kring vårt eget tänkande. Detta kallas för metakognition och kan hjälpa oss att utmana våra egna föreställningar.
Att tänka kritiskt blir extra viktigt när våra sociala medier har gjort det allt lättare att söka efter och dela desinformation. Och algoritmerna som styr har gjort att en konspirationsvideo följer efter den andra på ett sätt som maximerar eko-kammaren.
När foliehattarna glöder och 5G-masterna brinner bör vi luta oss mot vårt skeptiska sinnelag och fråga det självklara: Är detta verkligen sant?
Skepticismen, får vi inte glömma, är vaccinet mot konspirationspandemin.
Jenny Jägerfeld är psykolog och författare
Inlägget Skepticism som vaccin dök först upp på Modern Psykologi.