Så laddar du psykiskt för att byta jobb under pandemin.
Under covid-19-pandemin vänds hela världsekonomin upp och ner. I det läget kan det vara en fördel att ha förmågan att byta yrke ganska snabbt.
Vad är det då som gör att vissa människor är mer snabbfotade än andra? Och hur kan vi tänka för att öka vår förmåga att klara av det exceptionella läge på arbetsmarknaden som vi befinner oss i?
– Ett påtvingat jobbyte kan i bästa fall bli en push vidare i livet. Att försöka ha ett öppet sinne och inte vara så låsta i hur vi identifierar oss själva kan vara ett bra sätt, säger Kristina Elfhag, psykolog, medicine doktor och forskare vid Karolinska institutet.
Ekonomiska experter spår att vi står inför en långvarig lågkonjunktur och att många människor kommer att bli av med sina arbeten.
– Verkligheten har rubbats för många. Det innebär påfrestningar av alla slag, som frustration när arbetet inte går att utföra som planerat, eller ekonomisk stress vid arbetslöshet. När man tvingas byta jobb innebär det att man redan har kommit upp i flera belastningsfaktorer, säger Kristina Elfhag.
– Det är en tuff tid vi be-finner oss i. Nu behövs det som kallas självmedkänsla, att visa sig själv förståelse och inse att man inte är ensam om allt det tuffa, fortsätter Kristina Elfhag, som forskar om social hållbarhet och har skrivit boken Livsutvecklingens psykologi (Fri tanke).
För många hänger identiteten ihop med arbetet: Vi skaffar oss en utbildning, lärs upp och växer in i en yrkesroll som vi kommer att identifiera oss med, och som vi blir allt tryggare i.
– Det är ett viktigt steg som ung vuxen, att komma in i samhället, hitta sin plats och ge sitt bidrag. Men det är inte ett slutskede. Att identifiera sig med en viss yrkesroll och vissa kunskaper kan till slut också bli en begränsning, säger Kristina Elfhag.
– För några kan ett nytt arbete innebära en omedelbar befrielse, andra kommer att efter en tid upptäcka nya sidor hos sig själva, och att livet innebär mer möjligheter än man trott.
Till och med om man känner att det nya jobbet är pest och pina, att man är på helt fel plats i sitt liv, så kan man försöka ta vara på de erfarenheter man gör under den
här tiden, menar Kristina Elfhag.
Det kan vara jobbigt att inte kunna luta sig tillbaka mot sin yrkesidentitet eller vanliga arbetsuppgifter. Men samtiigt är det utvecklande att genomleva det vi gör, med nya lärdomar och insikter kring arbetsplatser, arbetsgrupper, dynamik eller själva sakområdet, menar hon.
– Kanske kommer det att visa sig vara ett steg som behövs för att fortsätta vidare, men som blir tydligt först i efterhand.
Distansarbete, som allt fler får övergå till, tvingar oss också att tänka nytt. Traditionellt har arbetet kanske inneburit att det finns en chef som vi lyder under, och en omgivning som ger social bekräftelse och tillförsel. I distansarbetet måste vi i stället leda oss själva, ha en egen drivkraft och ”äga” vårt arbete. Det är inte alltid helt lätt, men en ny nivå av autonomi. Och den som blir arbetslös känner sig lätt missmodig. Att då dessutom se på sociala medier hur andras liv verkar gå som på räls, kan skapa extra stress och tröstlöshet.
– Då måste vi genomskåda detta – det handlar om en ”image” av ett lyckat liv, som många är fångade i på sociala medier – i stället för att bli missmodiga över ett jämförelsevis ”misslyckat” liv, säger Kristina Elfhag.
När man tvingas byta jobb kan samtidigt självbilden förändras. Det är alltid en ansträngning i början, både socialt och kunskapsmässigt, att lära sig hur en ny organisation fungerar och vilka normer eller vilken hierarki som gäller där. Om bytet är ofrivilligt, men nödvändigt, mår man bäst av att ge det en chans och inte vara för snabb med att bedöma om det är bra eller dåligt. Åsa Kruse är legitimerad psykolog och psykoterapeut på Feelgood Företagshälsa. Hon tycker att man ska räkna med att det är en period av inlärning och anpassning på alla möjliga sätt.
– Även om man är trygg i sin kompetens så är det ändå en anpassning till något nytt och det ger ofta osäkerhet under en period. Men i stort mår också självbilden bra av att man har vågat ta steget och att man faktiskt har klarat av en kompetensmässig eller känslomässig utmaning, säger Åsa Kruse.
Om det nya arbetet motsvarar bilden man har av sig själv så kan den självbilden bli ännu bättre av att byta jobb. Då är man trygg i att ”jag är jag”, och nu har jag antagit en utveckling som är positiv för mig.
– Det är svårare med självbilden om man tycker att man byter ner sig. Inom kreativa yrken kanske man är van vid att stå på olika ben, för att överleva. Men inom de mer traditionella yrkesvalen är det inte så lätt. Är man revisor så är man revisor, liksom.
Enligt Åsa Kruses erfarenheter är det svårt för många med traditionella arbeten att ens veta vad de skulle kunna göra i stället.
– När jag arbetar med klienter inom företagshälsovården brukar jag säga att de inte ska försöka snickra fram någon egen form av drömjobb. Det är mycket bättre att kolla vad som faktiskt finns. Många gånger hittar människor nya roller som de inte visste fanns genom att kolla runt och blanda in sina nätverk, säger Åsa Kruse.
Ett bra tips är att surfa runt lite och se vad som finns inom ditt sociala nätverk, på yrkesspecifika jobbsajter, Linkedin och olika organisationer. Se vad som dyker upp.
– När du känner att ”det här skulle jag kanske kunna tänka mig att göra”, så sök! De flesta säger att de tittar, men inte vågar söka för att det ser omöjligt ut.
Självklart ska någonting motsvara de kvalifikationer man har, men man behöver inte stirra sig blind på allt som ingår i platsannonsernas önskelista.
– Fundera i stället på vad du skulle kunna bidra med och skriv ner det i din ansökan. Det kan ge napp, ger Åsa Kruse.
Praktiskt kan ett nytt jobb betyda stora förändringar.
– De vanligaste är längre resväg och andra rutiner. Man kanske måste jobba hemifrån, ha andra arbetstider, en massa sådana saker. Men förlorar man sitt jobb måste man försöka ta ett steg i taget. Först söker man ett jobb. Då har man gjort det. Bara det är jättebra!
– Sedan får vi ta det där med intervjun och eventuella praktiska förändringar. Men börja alltid med att söka. Det kan leda till något annat erbjudande, som är ännu bättre, säger Åsa Kruse.
Vilka förutsättningar vi människor har för att kunna vara ”snabbfotade” under pandemin är en kombination av individuella förutsättningar och de sammanhang vi lever i.
– Även om vissa egenskaper är medfödda så har det stor betydelse vilket stöd vi har från människor i vår närhet, säger Martina Nelson, legitimerad psykolog på Smartpsykiatri.se.
– Det ligger inom oss, att vi har olika lätt och svårt att klara av kriser och förändringar. Vissa klarar av att ställa om snabbt, och har till och med ett behov av det för att inte bli uttråkade, medan andra tragglar sig fram och kan ha svårt att hitta rätt.
Det är sådana egenskaper och sårbarheter som vi ärver, precis som ögonfärg eller hårfärg.
Men tidigare erfarenheter spelar också en stor roll.
– I en del branscher är det vanligt med ständiga förändringar, och man har blivit tvungen att lära sig ställa
om snabbt, byta arbetsuppgifter och hitta ett sätt att hantera det, säger Martina Nelson.
Den miljö vi lever i påverkar om vi vågar kasta oss in i något nytt. Det kan handla om vilket stöd vi har från arbetsgivaren, om vi har någon närstående att bolla tankar och idéer med och om vi känner att vi har stor möjlighet att påverka vår situation.
– Omgivningen kan verkligen hjälpa eller stjälpa här, menar Martina Nelson, som poängterar att oavsett vilken personlighet vi har, så tycker de allra flesta att det är lite skrämmande och obehagligt med nya saker.
– Det som de ”snabbfotade” har lärt sig är att inte låta den första, impulsiva rädslan hindra dem från att göra det de är nyfikna på eller vill göra. De har lärt sig att det nästan alltid är en övergående känsla och att det obehagliga är värt att stå ut med för att kunna få ett drömjobb eller något annat härligt och må bra, på lång sikt, säger Martina Nelson.
Som med allting annat, så blir man bra på det som man övar sig på. Genom att våga utsätta sig för det som är skrämmande, så blir det lättare och lättare ju mer man gör det.
– Om vi vågar prova ett nytt jobb, så kan det leda till att något blir bättre. Vi får nya erfarenheter och utvecklas som personer. Även om inte själva arbetet blir bättre, så öppnar det upp för att våga prova fler saker och kunna få ett större kontaktnät.
– Ett bra socialt nätverk är ofta en viktig trygghetsfaktor och ökar chanserna att få bra och roliga arbetserbjudanden, säger Martina Nelson.
Att bli mer flexibel på arbetsmarknaden är förstås bra. Men är det önskvärt att alla är snabbfotade? Behöver vi inte de där bromsande app-app-app-människorna också?
– Jo, verkligen. Visst behöver vi de som är nytänkande, som älskar att lösa akuta problem och gärna går in i nya situationer. Men vi behöver samtidigt de personer som inte tar förhastade beslut, som kan jobba med långsiktiga mål och inte rycks med i de snabba svängningarna. Olika är bäst, våra personlighetsdrag kompletterar varandra, säger Martina Nelson.
Fem tips från Åsa Kruse
↓
1. Kolla vilka yrken som faktiskt finns!
2. Sök de arbeten du blir intresserad av. Självklart ska någonting motsvara de kvalifikationer du har, men man behöver inte stirra sig blind på allt som ingår i platsannonsernas önskelista.
3. Alla jobbyten innebär någon form av utveckling och övning i nya situationer, träffa nya människor, klara av utmaningar av alla slag. Det är bra att ha det i bakhuvudet om man tvivlar på om det här ”var rätt för mig”.
4. Det är alltid bättre att börja gå åt något håll än att sitta stilla och vänta på bättre dagar (som kanske bara gör att man mår sämre).
5. Inse att det kommer att ta energi och innebära en ökad ansträngning den första tiden. Ge dig själv möjlighet till återhämtning på fritiden under några veckor tills du har fått grepp om helheten.
Hillevi Wahls artikel är hämtad ur Modern Psykologi nr 2/2021. Beställ Modern Psykologi här: Prenumerera | Lösnummer | Digital prenumeration