På videomötet kan ingen känna lukten av alkohol, och ingen ser om kaffekoppen innehåller mer sprit än kaffe. Att jobba hemifrån kan vara riskfyllt för den som försöker ta sig ur ett missbruk, eller är nära att hamna i ett.
Det är lätt för vem som helst att unna sig ett glas vin eller öl för att göra den sociala distanseringen lite roligare, kanske ta ännu en video-aw med kollegerna. För att inte tala om lockelsen att dämpa stress och oro med ett glas om man blir permitterad eller arbetslös.
Men även om alkohol ger avslappning för stunden, ökar stresshormonerna när alkoholen går ur kroppen, och det är lätt att fastna i en ond cirkel.
Flera av landets kommuner har sett en ökning av antalet ärenden kopplade till ett ökat missbruk av framför allt alkohol under coronapandemin. Det rapporterade Länsstyrelserna i oktober.
Sara Wallhed Finn, legitimerad psykolog vid Beroendecentrum Stockholm och forskare vid Karolinska institutet, säger att det är för tidigt att säga något om långtidskonsekvenserna av covid-19. Det måste följas över tid.
– De som brukar dricka i sällskap kanske dricker mindre nu, medan andra kanske dricker mer när de är isolerade. Ensamhet, psykisk ohälsa och arbetslöshet är kända riskfaktorer för ökad alkoholkonsumtion och ohälsa, säger hon.
De allra flesta dricker alkohol med måtta, utan negativa konsekvenser. Men omkring 15 procent beräknas ha någon form av överkonsumtion, eller riskbruk. På sikt ökar risken för sociala problem, som bråk eller ångest dagen efter, och medicinska problem som olyckor, sömnrubbningar, högt blodtryck och magbesvär.
Hur vet man om man dricker för mycket?
– Framför allt gäller det att se upp med kontrollförlust. Att man dricker mer än man tänkt sig, att man har svårt att sluta dricka när man väl börjat, att det är svårt att avstå alkohol fastän man har tänkt det, eller att tankarna på alkohol tar upp mycket tid i vardagen, säger Sara Wallhed Finn.
Enligt Folkhälsomyndigheten innebär ”riskkonsumtion” att regelbundet dricka över en viss mängd alkohol per vecka. För kvinnor är det över 9 standardglas per vecka, och för män över 14 standardglas per vecka. Risken att ett riskbruk övergår i ett beroende är stor eftersom kroppen vänjer sig vid ett regelbundet intag av alkohol. I dag är ungefär
310 000 svenskar alkohol-beroende, omkring 4 procent. Två tredjedelar av dem är män.
Men de allra flesta förändrar faktiskt sina negativa alkoholvanor på egen hand, enligt Sara Wallhed Finn.
Hur då?
– Det gäller att vara uppmärksam! Skriv ner hur mycket du dricker under ett par veckor. Många blir förvånade: ”oj, har det blivit så mycket”? Sätt sedan upp mål för dig själv hur mycket du får dricka och när.
– Det kan kännas svårt och hopplöst, men dra dig inte för att söka hjälp om du är orolig över dina alkoholvanor. De som söker hjälp på Beroendecentrum gör det ofta när drickandet börjat få sociala konsekvenser. Många är ofta oroliga för sina relationer eller för att inte prestera i arbetet.
Sara Wallhed Finn önskar att fler i omgivningen vågade prata med den som uppvisar ett riskbeteende kring alkohol. Ju tidigare man fångar upp det, desto bättre. Det kan vara svårt för både chefer och kolleger att uppfatta signalerna när man inte träffas fysiskt.
– Ett schyst samtal kan leda till en bra förändringsprocess. Sträck ut en hand och ta hand om varandra!
Eva Barkeman är redaktör på Modern Psykologi. Texten publiceras i 1/2021.
Prenumerera | Lösnummer | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes)