Relationer är ofta en källa till energi och därmed stärkande för oss, men de kan också dränera oss. Forskning om anknytning hos vuxna visar hur viktigt det är med en ömsesidig känslomässig närhet från vår partner. Vi vill ha en försäkran om att hen kommer att reagera när vi är upprörda och känna saknad när vi är separerade från varandra. Läs ett utdrag ur psykoterapeuten och sexologen Malin Drevstams bok Lust & Olust.
Enligt anknytningsteorin styrs vuxna parrelationer av tre system som påverkar våra känslor och beteenden. Först har vi den grundläggande och biologiskt styrda anknytningen. Här styrs beteenden som reglerar känslan av trygghet och en upplevd känslomässig kontakt med partnern. Det andra systemet styr omsorgsförmågan – att finnas för vår partner på ett stöttande sätt. Det tredje systemet, sexualsystemet, främjar en fysisk attraktion och viljan att reproducera oss, och kan leda till förälskelse, kärlek och att vi etablerar en ny anknytningsrelation. De tre systemen samarbetar, och att få de här tre systemen att interagera på ett sätt som fungerar för individen och relationen kan vara en av vuxenlivets stora utmaningar.
Hur vi har blivit känslomässigt bemötta har format vår bild av hur omsorg ser ut. När du är barn är det den ”större och starkare” som ger omsorg till dig. I en vuxen kärleksrelation är ni båda ”stora och starka” i olika perioder och situationer. Båda personerna i en relation behöver omsorg i olika faser. Det är bara när du känner dig trygg, och ditt anknytningssystem är vilande, som du kan fungera som tillräckligt tryggt stöd åt en partner vars eget anknytningssystem är aktiverat på grund av situationer i livet som kanske har med jobbet eller andra relationer att göra. När du känner dig otrygg kommer du i de flesta lägen omedvetet att fokusera på att tillgodose dina egna anknytningsbehov innan du förmår hjälpa din partner.
Om du har övervägande positiva erfarenheter i tidigare anknytningsrelationer – en trygg anknytning – har du förmodligen lärt dig att det är mycket belönande med intimitet, ömsesidig förståelse och omtänksamhet i en relation. Då blir det mer naturligt för dig även som vuxen att vara uppmärksam och lyhörd och att uttrycka dina egna behov och längtan till en partner, även när det gäller sex. De positiva erfarenheter du har av att bli sedd och förstådd förstärks, och gör att du har lättare att etablera ett långvarigt förhållande. Det kan också bli mindre lockande med tillfälliga sexuella kontakter eftersom tillfälliga sexpartners inte vet vad du gillar och inte gillar.
Men det behöver inte betyda att tryggt anknutna personer inte uppskattar tillfälligt sex eller alltid vill ha sex med känslomässig bindning. Sex kan bli en väg att utforska både sig själv och andra men du som är tryggt anknuten använder inte sex som ett sätt att känna dig beundrad eller behövd. Det sexuella utforskandet kan ske både inom en relation och som singel med varierande sexpartners, men det sker nästan alltid med en medveten strävan efter ömsesidig njutning.
En tryggt anknuten person är ofta mer bekväm med närhet och har lättare att visa sina behov, trots att det innebär en ökad sårbarhet. En positiv självbild gör att du lättare kan känna att du är åtrådd och värdefull när du har sex och det blir lättare att se på en sexpartner som omtänksam och med goda intentioner. Det gör att båda kommer att kunna vara mer avslappnade och njuta mer av sex. Du vågar hitta vägar att tillfredsställa både dina egna och din partners sexuella behov. Du kan släppa dina försvar och har mindre prestationsångest. Och om du uppskattar närhet blir det lättare att släppa taget och ge dig hän i nuet och uppleva maximal sexuell njutning. Det ger ökad energi och kraft, stärkt självförtroende och självkänsla och ofta en fördjupad kärlek.
I trygga relationer verkar det här med anknytning, omsorg och sex vara sammanflätat. Kyssar och smekningar kan både vara sexuella och ett sätt att visa ömhet och omsorg om den andra. Sex kan fungera som ett sätt att både trösta och lugna partnern. Lust och passion känns spännande och stärkande i ena stunden för att sedan övergå till ömhet och intimitet i nästa stund. Det gör den sexuella njutningen flerdimensionell och vi kan röra oss mellan poler som åtrå och erotik å ena sidan, och intimitet och närhet å andra sidan.
Våra grundläggande anknytningsstilar har betydelse för hur troligt det är att vi använder sex som ett sätt att visa att vi bryr oss om vår partner. De som använder sex som ett sätt att visa uppskattning för sin partner verkar ha ett mer tillfredsställande sexliv. Om du upplever en fysisk och känslomässig intimitet och trygghet är det mer troligt att du använder fysisk närhet och beröring för att lugna din partner när hen mår dåligt. Då är du också mer bekväm med och uppskattar fysisk beröring och sex, vilket gör att sexuella aktiviteter även fyller en omvårdande funktion.
Signaler som lust och njutning är, och ska vara, underordnade andra signaler om hot och fara – annars hade vi inte överlevt som art. När ett par upplever varandra som känslomässigt tillgängliga, lyhörda och engagerade minskar vaksamheten mot hot och det blir lättare att vara närvarande i nuet. Det gör att sex kan vara en plats för intim lek och ett tryggt utforskande. Inte minst för den person som har en mer komplex väg till att känna lust.
Det är våra egna känslor som får oss att förstå vad vi behöver och vill ha. Men i vårt samhälle värderas känslor ofta lägre i förhållande till tankar och intellekt. Dessutom hinner en stressad och pressad person ofta inte lyssna in sina känslor förrän de är på högsta volym, och då har våra automatiska skyddsstrategier ofta redan aktiverats. Enligt anknytningsteorin är det ett tecken på styrka att kunna vända sig till andra för emotionellt stöd. Men i ett alltmer individorienterat samhälle med inställningar som ”ensam är stark” ses det som tecken på svaghet att blotta sig själv och sina känslor inför andra. Ju otryggare vi är sexuellt, desto mer ovana och otränade är vi att visa vad vi känner – även när det handlar om lust, upphetsning och njutning. När vi känner tillit ökar vår förmåga att slappna av. Avslappning ökar förutsättningarna att lägga märke till och förnimma känslor som lust och upphetsning. Känslor är det främsta språket i relationer och de kan förmedlas på många olika sätt. Tecken på lust och upphetsning kommuniceras förstås inte bara genom ord. Andning, kroppsspråk, blickar, läten och tonlägen blir minst lika viktiga. Utan att kommunicera på dessa olika sätt är det stor sannolikhet att man förr eller senare missförstår varandra.
Älskar du mig eller inte? De här orden väcker helt olika reaktioner hos oss beroende på vilken typ av anknytning vi har. Rycker du bara på axlarna åt frågan – som en otryggt undvikande person tenderar att göra – eller reagerar du mer åt det otryggt ambivalenta hållet och får panik av att inte veta svaret?
Om du känner dig otrygg i en intim eller sexuell situation blir det lätt att du spänner dig, och både dina kroppsrörelser och din ansiktsmimik stelnar. Du tystnar kanske och håller andan. Det här är ett tecken på att ditt anknytningssystem börjar triggas. Har du då en otrygg undvikande anknytningsstil är det troligt att du distanserar dig från den närhet som triggar din ångest. Du tappar lätt kontakten med dina egna lust-känslor men därmed också med en värdefull spegling av din partners lustkänslor. Med ökad känslomässig distans blir det svårare att vara inkännande. Det kan förklara att otryggt undvikande ofta tycks ha en brist på uppmärksamhet inför både sina egna och sin partners behov.
Om du i stället är otryggt ambivalent anknuten finns risk att ditt anknytningsmönster triggar igång en hyperaktivering av anknytningssystemet som gör att du blir fokuserad på att få dina egna behov av närhet tillgodosedda. Du kan upplevas som krävande och har svårt att lyssna in din partners upplevelse. Eller så förlorar du förmågan att stanna upp och lyssna på dina egna behov och du kanske går med på sexuella aktiviteter trots att du inte vill. När vi känner oss otrygga börjar vi automatiskt söka efter trygghet. När fokus flyttas från njutning till att hitta skydd blir det svårt att lägga märke till inre lustförnimmelser. Uppmärksamheten ägnas i stället åt att vaka över faror av olika slag, verkliga eller inbillade. Att vara lyhörd för tecken på otrygghet i stunden – till exempel att du spänner dig, håller andan eller annat – kan vara svårt i de här lägena. Det kräver att du vågar ta plats och be om utrymme att stanna upp och slappna av. Hos en otryggt anknuten person är det en otränad förmåga. Goda nyheter är att förmågan går att träna upp.
Tryggt anknutna har en tendens att falla för varandra. Eftersom våra tidigare erfarenheter av att bli lyssnade på och bekräftade formar hur vi ser på andra, kommer mer tryggt anknutna att söka sig till personer som just lyssnar och är tillräckligt känslomässigt tillgängliga och bekräftande. Eftersom de tar dessa egenskaper mer för givna är det oftare andra faktorer som styr valet av partner – till exempel intressen och värderingar.
Otryggt anknutna verkar ha en tendens att söka en partner som motsvarar deras inlärda modell av hur en anknytningsperson är. Ibland kan en känsla av att ”känna sig hemma” eller att ”komma hem” infinna sig och det är lätt att tolka den känslan som att man är i trygghet. Men ”att komma hem” är inte samma sak som att vara trygg, eftersom mångas hem och ursprungsrelationer inte har varit trygga. Det som händer här är helt enkelt att du känner igen dig i beteenden och reaktioner som du upplevde som barn.
I en känslomässigt trygg relation erbjuder partnerna varandra stöd när det behövs. De söker stöd hos sin partner när de känner oro eller obehag. Den här känslomässiga tillgängligheten gör att relationerna blir mer jämlika, eftersom båda kan vara självständiga och samtidigt kärleksfulla och omtänksamma mot varandra. Det är de verkliga handlingarna och beteendena som skapar anknytningsbandet och känslor av intimitet och kär-lek, och inte inre fantasibilder av att kärlek är något ”som bara finns där”.
Otryggt ambivalent anknutna romantiserar gärna sex och blandar ihop sin känslomässiga hunger med kärlek. De letar mer eller mindre omedvetet efter en partner som kan mätta denna hunger – en hunger som kan kännas sexuell men som ofta egentligen är ett behov av trygghet. Eftersom deras tidigare erfarenheter till stor del bestått av en oförutsägbar tillgång till trygghet och bekräftelse blir det omedvetna antagandet att det är så relationer ser ut, och de söker partners som motsvarar dessa beteenden. Det kan leda till ett krävande eller klängigt beteende som får motsatt effekt och i stället stöter bort partnern. Partnerns reaktion ökar oron för att inte få trygghet och de negativa känslorna förstärks, vilket leder till ett ännu mer klängigt eller invaderande beteende. Otryggt ambivalenta övertolkar partnerns beteenden och kan ofta se dem som bevis på att kärleken (tryggheten) inte är så stark som den borde vara. Om partnern till exempel börjar umgås mer med sina vänner kommer en otrygg ambivalent partner att se det som tecken på att partnern inte älskar dem. Rädslan för att bli lämnad bekräftar deras initiala inställning att man inte kan lite på sin partners kärlek.
Är du i stället otryggt undvikande anknuten kommer du att ha större fokus på självständighet där dina egna behov kommer först. Du upplevs därför av en partner ofta som egoistisk eller att du bara tänker på sig själv. Det är en illusion att man kan vara helt självständig, men eftersom du är mer känslomässigt avstängd blir du inte lika berörd av negativa känslor ens i laddade situationer och kan då ge intrycket av att du inte bryr dig alls.
De par jag möter på min mottagning får svara på frågan varför de föll för varandra. Det handlar ofta om att den ena uppfattades som spontan, livsbejakande, levande och initiativrik medan den andra uppfattades som målmedveten, stabil, trygg och lugn. Beroende på graden av otrygg anknytning kan de sistnämnda egenskaperna vara sanna, men de skulle också kunna handla om en känslomässigt undvikande person som helt enkelt inte blir särskilt påverkad av känslor och därför uppfattas som stabil och lugn.
Ibland kallar jag de här olika sätten att uppfattas på för tornet och virvelvinden, där båda lockas av den andras egenskaper. Det leder inledningsvis till en känsla av att man kompletterar varandra. Den ena upplevs som stabil och bekräftande och den andra älskar att bli bekräftad. Men när tiden går och bekräftelsen alltmer uteblir från den person som egentligen är undvikande kommer ofrånkomligen den mer ambivalent anknutna av dem att triggas. Det visar sig att den stabila personen i själva verket är känslo-undvikande och inte alls någon för den ambivalent anknutna att hålla i handen. Besvikelsen över att partnern inte kan bekräfta känslomässigt spär på den grundläggande misstron som den ambivalenta har om andra. Oron ökar och beteendet blir mer krävande, vilket kan börja putta den otryggt undvikande bort från relationen. Det som alltså inledningsvis var en källa till attraktion blir med tiden orsaken till frustration, vilket leder till anklagelser och besvikelser från båda håll.
Om vi förstår vad det egentligen är som händer här, och varför, blir det mycket lättare att göra något åt det.
En av anledningarna till att jag fördjupat mig i forskningen om anknytningens betydelse för sexlivet är att jag upplever att de flesta som söker hjälp hos mig för sexuella problem har olika grad av otrygg anknytning. För att behandla sexuella problem är det viktigt med tillit – både till mig som psykoterapeut och till en eventuell partner. Det blir viktigt att utgå från en gemensam förståelse för hur otryggheten orsakar de problem som uppstår. I en parterapi är det otroligt värdefullt att se om, och i så fall hur, personernas anknytningsstil kan skilja sig. Vi behöver utgå från den minst trygga partnerns behov – annars blir det svårt för paren att komma närmare varandra och komma tillrätta med problemen i sexlivet. Bara det att bli medveten om att anknytningsstilarna skiljer sig åt, och hur det påverkar relationen och sexlivet, kan vara en aha-upplevelse. Att plötsligt förstå vad som ligger bakom olika inställningar kan avlasta tyngden i problematiken. Det kan till exempel handla om att den mer trygga partnern längtar efter variation och förnyelse medan den mer otrygga behöver mer grundläggande hjälp med att identifiera och våga uttrycka vad hen behöver för att ens kunna njuta av det sex de redan har.
Två områden verkar ha störst betydelse för hur vi uppfattar vårt sexliv och relationen i stort: hur ofta vi har sex och vår förmåga att kommunicera med varandra om sexlivet. Sex kan tillfredsställa flera av våra anknytningsbehov och kan ge oss närhet, intimitet och uppskattning. Sex gör också att vi upplever att relationen är betydelsefull. Det finns många studier som visar att relationer där båda parter känner sig tillfredsställda i sina sexuella behov är stabilare och att det finns en större tillfredsställelse med relationen i stort. Och det är nog inte förvånande att sexuella dysfunktioner leder till ökade spänningar och konflikter i relationer. Men vilken anknytningsstil vi har påverkar alltså också hur vi ser på relationen sex och kärlek. Många otryggt undvikande anknutna tycks till exempel ha bilden av att romantisk kärlek, som den gestaltas i Hollywoodfilmer, inte finns. De vill ofta hålla en viss känslomässig distans och har en tendens att se sex och kärlek som två separata områden. När den sexuella stunden är över kan man till exempel vilja gå därifrån i stället för att ligga kvar och mysa och kanske prata lite. Eller så föredrar man sex på platser som inte inbjuder till intimitet – kanske i tvättstugan eller i badrummet, lite i förbifarten. Självsex (eller onani) är också något som man ägnar sig åt i större utsträckning.
Som kontrast gör otryggt ambivalentas otillfredsställdhet, och ibland tvångsmässiga längtan efter kärlek och trygghet, att de kan komma att likställa sex med förälskelse och låta sexuellt intresse och sexuella aktiviteter fungera som en barometer på kvaliteten i relationen. Att ha sex övertolkas som att det är djupa känslor i omlopp i relationen – trots att partnern inte känner likadant. Det ökar risken för att känna sig avvisad.
I undersökningar har man kunnat se att par generellt upplever att relationen är bättre när de just haft bra och tillfredställande sex. Det gäller särskilt ambivalent anknutna, som i ännu högre grad skattar relationen som positiv efter sex. De upplever ofta missnöje med relationen till vardags, men känner sig mer nöjda när de har haft en bra sexuell upplevelse. Ambivalent anknutna är känsligare för känslomässiga upp- och nedgångar över huvud taget. Den här starka kopplingen mellan sex och hur man upplever relationen i stort varierar lite beroende på kön. Sex är ett av flera sätt att uttrycka uppskattning och bekräfta sin partners värde i alla relationer, men för otryggt ambivalenta är sexuell tillfredsställelse viktigare för att de ska känna sig nöjda med relationen i stort.
Vi behöver ta reda på vilka faktorer som på ett mer grundläggande plan påverkar det sexuella problemet, där anknytningen är en viktig sådan. Genom att förstå vilken betydelse din anknytning kan ha på sexlivet kan det bli lättare att ge dig själv den acceptans och medkänsla som behövs för att din tillit till dig själv och din förmåga att lita på andra ska öka – och till och med gynna dig inom flera områden i relationen.
Testa dig själv. Hitta din anknytningsstil genom dessa påståenden.
Ett sätt att studera vuxnas anknytningsstil är att använda sig av självskattningsformulär. Då får du svara på frågor om till exempel hur du upplever det att vara beroende av någon annan, hur viktigt det är för dig med självständighet och om du oroar dig mycket för din relation. Det finns flera som erbjuder tester online. Man bör dock ta resultaten med en nypa salt. Jag resonerar alltid kring dess giltighet med mina klienter. Här är en kort sammanfattning av de olika anknytningsstilarna.
Trygg anknytning
Om du är tryggt anknuten har du god tillit till dig själv och du är oftast i kontakt med dina behov och önskemål. Omkring 60 procent av befolkningen i väst tillhör den här gruppen. Kort sammanfattat kan man säga att en tryggt anknuten person ofta känner igen sig i nedanstående påståenden:
• Jag känner mig säker på att andra kommer att finnas till hands för mig när jag behöver dem.
• Jag har ganska lätt att komma nära andra människor.
• Om det är något som bekymrar mig så märker andra oftast det och bryr sig om mig.
• Jag är säker på att andra människor kommer att tycka om och respektera mig.
Otrygg undvikande anknytning
Om du har en otrygg undvikande anknytningsstil försöker du avfärda, minimera eller blockera dina känslomässiga reaktioner på avvisanden, separationer, svek och förluster. Att undvika de här känslorna fungerar som ett skydd mot smärta. En person med otrygg undvikande anknytning känner ofta igen sig i nedanstående påståenden:
• Jag litar hellre på mig själv än på andra människor.
• Jag tycker det är jobbigt att vara beroende av andra.
• Jag oroar mig för att människor ska komma mig för nära.
• Människors värde bör bedömas utifrån vad de åstadkommer.
Otrygg ambivalent anknytning
Om du är en person med otrygg ambivalent anknytningsstil har du hög grad av anknytningsångest. Du drivs av att få din partner att visa mer kontinuerlig omsorg, ge bekräftelse och mer tillförlitligt stöd. En person med otrygg ambivalent anknytning känner ofta igen sig i nedanstående påståenden:
• Jag upplever att andra inte vill komma så nära mig som jag skulle vilja ha dem.
• Jag oroar mig för att andra inte ska bry sig lika mycket om mig som jag bryr mig om dem.
• Jag blir orolig om andra inte finns till hands när jag behöver dem.
Otrygg desorganiserad anknytning
Personer som har en desorganiserad anknytningsstil skattar i tester högt på anknytningsångest som signalerar behov av närhet och trygghet men undviker samtidigt den närhet som finns att tillgå. Du har både lågt egenvärde och en låg tilltro till din egen förmåga och känner heller ingen tillit till att andra ska finnas där för dig om du behöver dem. Personer med en desorganiserad anknytningsstil har en stor sårbarhet som kan visa sig i form av både psykiska och fysiska besvär.
Det här är ett bearbetat utdrag ur Malin Drevstams bok Lust & olust: Om sex, närhet och anknytning (Gothia Fortbildning 2019). Malin Drevstam är legitimerad psykoterapeut och sexolog. Hon föreläser och håller kurser om relationer och sex. Utdraget publicerades först i Modern Psykologi 8/2019: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera