Långfilmen om Downton Abbey gick direkt upp som etta på biotoppen efter premiären i fredags. Här är en djupdykning i statusens och hierarkiernas psykologi.
Självförverkligande: Behovet längst upp på trappan
För den som befinner sig högst upp i samhällshierarkin finns möjlig-het till självförverkligande – det sista mänskliga behovet, som den amerikanska psykologen och filosofen Abraham Maslow kallade growth need. I hans kända behovstrappa finns längst ner i hierarkin de kroppsliga behoven, därefter trygghetsbehov, sociala behov, behov av uppskattning och till slut behovet att växa som människa – vilket alltså är förbehållet dem som fått de mer basala behoven uppfyllda.
Stolthet och fördom: Olika typer av hög svansföring
Stolthet – känslan av ett eget värde som ger rätt till beundran och social status – kan vara av två olika typer, menar psykologiforskarna Richard Robins och Jessica Tracy. Den äkta, kopplad till samvetsgrannhet och prosociala beteenden, och den hybristiska, som drivs av överlägsenhet och borgar för hierarkiska dominansbeteenden.
Dominansteori: Förklaras i tre nivåer
Den sociala dominansteorin utvecklades på 1990-talet av psykologiforskarna Jim Sidanius och Felicia Pratto, och förklaras i tre nivåer: samhällsnivå – där kategoriseringar av människor i högre och lägre status påverkas av myter om härkomst och olika yrkens status, kategorinivå – där olika kategorier av befolkningen lever under olika förhållanden, vilket förstärker fördomar och skillnader i livsstil, och individnivå – där varje individ ständigt påminns om samhällets orättvisor inom exempelvis utbildning, arbetsliv och rättssystem.
Överdrivet självsäker: Tecken på hög status
Högre social klass medför övertro på den egna förmågan. Det menar i alla fall de amerikanska psykologer som lät personer med olika social klass dels göra kognitiva tester, dels själva uppskatta hur det skulle gå i dessa. Trots att personerna från lägre klasser gjorde lika bra ifrån sig, var de från de högre långt mer självsäkra.
En tidigare version av Karin Skagerbergs artikel publicerades i Modern Psykologi 7/2019: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera