Den 20 juli 1969 steg den amerikanska månlandaren Eagle ner på månen. Den hade kopplats ifrån Apollo 11 och astronauterna Neil Armstrong och Edwin (Buzz) Aldrin blev därmed de första människorna på månen. I år är det 50 år sedan som över en femtedel av jordens befolkning följde det historiska ögonblicket på sina tv-apparater.
Gruppspykologi
Styrkan i en gemensam passion
Månlandningen var en gemensam ansträngning, där en mängd människor hjälpte Armstrong och Aldrin att ta sina berömda steg. I sin bok Achieve the impossible with the Apollo mindset (Quercus 2019), undersöker psykologen Richard Wiseman månlandningens gruppsykologiska processer. Han pekar bland annat på en gemensam passion för det mål som president John F Kennedy uttalat 1961 – att sätta en amerikan på månen innan årtiondet var slut – som en framgångsfaktor.
Psykologisk stabilitet
Lagarbete är A och O
Egenskaper som ESA, European space agency, värderar högt hos astronautaspiranter är självkontroll och ett gott humör. Lagarbete är av största vikt, så de behöver även gilla sällskap och vara empatiska.
Jorden från rymden
En himmelsk effekt
The overview effect beskriver ett tillstånd som rapporterats av flera astronauter. Termen myntades 1987 av Frank White i boken The overview effect: Space exploration and human evolution. Effekten innebär ett kognitivt skifte, alltså ett nytt sätt att se på saker och ting – i det här fallet hur astronauterna ser på jorden från rymden. När jordklotet betraktas som en liten, ömtålig boll som svävar fritt i den stora rymden syns inte landsgränser, och mänskliga konflikter verkar obetydliga, medan känslan av att värna om mänskligheten blir påtaglig.
Bara en bluff?
Känd konspirationsteori
Att månlandningen inte skulle ha ägt rum är en av världens mest spridda konspirations-teorier. Studier visar att tron på konspirations-teorier kan kopplas till låg självkänsla och en instabil tillvaro. Även misstro mot myndigheter och låg social tillit kan vara en bra grogrund.
Gå på bio!
Den nya filmen Apollo 11 har biopremiär den 23 augusti. Filmen innehåller ej tidigare visat material från NASA:s mest berömda uppdrag.
Karin Skagerbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 5/2019: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera