Våren är här. Längre dagar och sol som värmer på lunchrasten. Men det är inte alla som njuter av årstidsväxlingen.
– Jag blir så extremt trött på våren. Det brukar börja i mars när solen tittar fram. Då vill jag bara lägga mig i ett mörkt rum och sova fram till sommaren.
Elisabeth är en av dem som inte kan njuta av den begynnande värmen och vårljuset. Hon lider av årstidsbunden depression, ett problem som drabbar många under den mörkaste tiden på året, men som också kan slå till på våren.
– Det är samma mekanism och handlar troligen om att dagslängden förändras snabbt, i mars såväl som i oktober. Då hänger den biologiska klockan inte med, utan kan ge ökad trötthet och depressionsliknande symtom, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska institutet.
Säsongsbetonade depressioner tycks vara vanligare ju längre ifrån ekvatorn man bor. Här är årstids- och ljusomställningarna tydliga. Symtomen är desamma som vid annan depression, med olika grader av likgiltighet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.
– Jag sover säkert 10 timmar varje natt i mars till maj och är ändå helt slut på jobbet och inte så kul att umgås med, säger Elisabeth.
Typiskt för årstidsbunden depression verkar vara tröttheten, som inte försvinner hur mycket man än sover. Torbjörn Åkerstedt uppskattar att runt var tionde person lider av säsongsbetingad trötthet på våren. Och för ytterligare några procent av befolkningen kan terapi och/eller medicinering vara nödvändig. Precis som vid annan depression bör man söka hjälp om orkeslösheten får effekter som gör att man inte kan hantera sitt liv. För tre år sedan uppsökte Elisabeth läkare för sina besvär.
– Det var i april och då hade jag varit i princip sängliggande i två veckor och orkade varken jobba eller ta tag i någonting. Jag fick träffa en psykoterapeut och vi arbetade mycket med att jag skulle aktivera mig. Jag fick också antidepressiv medicin och efter någon månad mådde jag lite bättre.
Läkemedel som påverkar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan är en vanlig behandling vid depression och förmodligen spelar serotoninet roll även vid den säsongsbetingade varianten. Särskilt mycket forskning om den årstidsbundna nedstämdheten finns inte, men ärftlig sårbarhet och stress är troliga komponenter. Och så kopplingen mellan mörker och ljus. När det är mörkt ökar till exempel vår produktion av hormonet melatonin, som gör oss sömniga.
– De flesta människor blir därför betydligt piggare av att få mer dagsljus på våren, men inte alla, säger Torbjörn Åkerstedt.
En omstridd behandlingsmetod vid årstidsbunden depression är ljusterapi. Torbjörn Åkerstedt menar att behandlingen är diskutabel eftersom man inte kunnat uppfylla alla formella forskningskrav. Framför allt är det omöjligt att göra blindstudier, där en del av testpersonerna får placebobehandling, eftersom människor märker om de blir ljusbehandlade eller inte. Ändå tycker han att man kan prova metoden.
– För depressioner i stort är ljusbehandling inte förstahandsval, men just vid årstidsbunden depression har man i kliniska observationer kunnat se att människor ofta mår mycket bättre av det, säger Torbjörn Åkerstedt.
Även på våren kan man testa ljusbehandling, tycker han. Då handlar det inte om att öka mängden ljus, utan om att stabilisera dygnsrytmen.
Trots att Elisabeth nu för tiden har bättre verktyg och sätt för att hantera vårmånaderna, är de fortfarande extra jobbiga. Hon känner ett starkt sötsug och hemfaller ofta åt att äta godis i soffan på kvällarna framför tv:n ända in på småtimmarna, vilket i sin tur gör det ännu svårare att stiga upp.
– Många rapporterar att de ökar intaget av sötsaker under den mörka delen av året, och det är även på våren lockande att självbehandla sig med godis. Men trots att många känner positiva effekter av att äta exempelvis choklad så är det inte en bra behandling i längden, säger Torbjörn Åkerstedt.
Bättre är då att försöka ta sig ur den onda cirkeln och äta nyttigare, samt röra mer på sig. Precis som vid alla depressionsliknande tillstånd har fysisk aktivitet en positiv effekt, menar han och betonar också vikten av regelbunden sömn.
– Ofta är personer som drabbas av säsongsbetingad nedstämdhet mycket trötta och sover mer än vanligt. Men det hjälper inte. Det är därför bättre att försöka stabilisera sömnen. Man sover bättre med regelbundenhet.
Hantera vårdepp
1) Hjälp kroppen med dygnsrytmen. Se till att från och med februari få så mycket ljus som möjligt på morgonen.
2) Ät ordentligt och rör på dig. Fysisk aktivitet är alltid bra mot alla typer av depressiva symtom.
3) Var social. Vid nedstämdhet är det lätt att dra sig undan. Försök göra tvärt om och engagera dig i sociala aktiviteter på samma sätt som du annars skulle ha gjort.
4) Sov regelbundet. Gå och lägg dig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag, trots att du känner dig tröttare än vanligt.
Källa: Torbjörn Åkerstedt
Karin Skagerberg är redaktör på Modern Psykologi. Elisabeth heter egentligen något annat. Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 4/2017:
Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
Gillade du den här artikeln? Stöd Modern Psykologis journalistik genom att swisha valfri summa till: 123 157 9937. Skriv ”MP Online” i meddelanderaden.