Därför får social bestraffning oss att ändra vårt beteende.
I riksdagsvalet 2018 växte Sverigedemokraterna från 13 till nästan 18 procent. Men ökningen handlar inte så mycket om att folk har ändrat åsikt som att normerna har förändrats. Det menar Pontus Strimling, matematiker och docent i nationalekonomi, som forskar om normer vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
– Det har alltid funnits en grupp som är negativ till invandring. Det som är nytt är att man pratar om det. Och faktiskt röstar på SD, säger han.
Tillsammans med psykologiforskaren Kirsti M. Jylhä och sociologen Jens Rydgren har han nyligen publicerat en forskningsrapport om Sverigedemokraternas väljare. Ofta har dessa bytt parti i takt med att de etablerade partierna blivit mera liberalt sinnade. Han hänvisar till amerikanska studier som visat att attityden till mexikaner inte har förändrats hos befolkningen i snitt, men när Donald Trump blev president började människor som redan hade en negativ syn på mexikaner tycka att det var mer okej att ge uttryck för det offentligt.
– När det går bra för Donald Trump – eller SD – så blir man stärkt i känslan att man inte är ensam. Man får säga N-ordet. Man får skrika: ”Ut med packet!”
Normer handlar alltså inte om åsikterna i sig, utan om möjligheten att uttrycka dem, menar Pontus Strimling.
Det finns enligt honom två förklaringar till att en norm vinner över en annan: underliggande värderingar och social bestraffning. Bestraffningen kan handla om allt från att rynka pannan till att sluta umgås med personen. Då ändrar man sitt beteende för att passa in och till slut börjar man tycka att det är rätt beteende.
– Ju fler som tycker som en själv, desto mindre rädd behöver man vara för social bestraffning, menar Pontus Strimling. Det är så normer förändras.
De allra flesta av dagens normer är stabila och gäller helt okontroversiella saker, som att tacka för maten eller att inte spotta inomhus. Om man däremot ändrar sitt beteende utan att egentligen hålla med, uppstår en spänning, en normstrid. Under 1900-talet har vi sett flera normstrider. Chokladbollen är ett exempel. Användningen av pappersnäsdukar i stället för tygnäsdukar är en annan.
Tidigare i år publicerade Pontus Strimling en studie i tidskriften Nature Human Behavior, tillsammans med kollegerna Mícheál de Barra och Kimmo Eriksson. De kunde visa att vad gäller hygien och våld är den vinnande sidan alltid den som vill ha ett mer restriktivt beteende. För våld är trenden att vilja se mindre av den varan, något som också ofta går hand i hand med lagstiftningen, till exempel förbuden mot dödsstraff och barnaga. För hygien är trenden allt mindre kroppsvätskor i det offentliga rummet – inget snor, blod eller kiss.
I en etikettsbok från 1600-talet står det att man inte bör snyta sig och sedan hålla fram snoret och leka med det inför andra.
– En sådan etikettsregel behövs ju bara om det faktiskt finns folk som gör så.
Ett normskifte sker när nästan alla börjar tycka att det är äckligt att snora offentligt, spotta på golvet eller inte tvätta händerna efter toalettbesök.
– Den naturliga preferensen är den hygiennivå vi växt upp med, men det finns biologiska skillnader i äckelkänslighet. De som är mest känsliga är först med att tycka att vi bör förändra beteendet, och det är de som driver den sociala bestraffningen. Och övriga anpassar sig jättefort. Vi vill att andra ska tycka om oss och därför gör vi den nya regeln till vår, säger Pontus Strimling.
Hygiennormer blir snabbt stabila. Förändringen är lätt att göra utan större uppoffring. Svårare är det med politiska åsikter, till exempel homosexuellas rätt att gifta sig.
Pontus Strimlings teori är att man ändrar åsikt när man hör bra argument. Frågan är då vad ett ”bra” argument är, eftersom samma sorts argument inte verkar fungera på alla.
– Ett argument för homosexuellas rättigheter kan handla om rättvisa, medan ett argument emot kan handla om religion eller vad som anses naturligt. Värderingar med flest universella argument vinner, menar Pontus Strimling.
Enligt honom betyder det att de liberala, frihetliga värderingarna alltid vinner på sikt, i alla fall så länge vi har bra materiella förutsättningar. Han tror att den populistiska högersväng vi just nu ser runt om i världen bara är en tillfällig svacka, om ens det. Undersökningar från amerikanska General social survey och svenska SOM-institutet visar att människors värderingar inte går mot ett mer konservativt tänkande. Det har bara bildats nya politiska organisationer kring de värdekonservativa och nationalistiska värderingar som redan finns.
– Vi ser visserligen en normförändring i att det är mer okej att säga rasistiska saker, men vi ser inget skifte i värdeförändring. Vi har gått mot mer liberala grundvärden de senaste femtio åren. Det tar bara lite längre tid för socialkonservativa grupper.
En längre version av Eva Barkemans artikel finns i Modern Psykologi 10/2018: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera