Karin Skagerbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2017.
Sprungen ur medeltida vårfester och berättelser om helgonet Sankt Valentin, firas Valentine’s day stort den 14 februari, inte minst i USA. I Sverige har firandet växt de senaste decennierna och många uppvaktar sina kära med blommor, kort eller choklad – men hur ser psykologin bakom fenomenet ut?
1. Kärlek 2.0
Barbara Fredrickson, emotionsforskare och profil inom området positiv psykologi, skriver i sin bok Love 2.0 (Plume 2013) om kärlek utifrån ett biologiskt perspektiv. Hon menar att kärlek handlar om positiv resonans mellan två individer, där man delar känslor, synkroniserar biokemin och känner ömsesidig omsorg. Detta sker inte bara mellan kärlekspar, utan också i möten med vänner eller främlingar.
2. Presentparadoxen
Om din käresta glömde alla hjärtans dag, kan det betyda att hen är en trygg person som inte behöver hävda sin kärlek genom gåvor eller årsdagar. Får du däremot ofta överdådiga presenter kan din partner vara ambivalent i sin anknytning och känna ett behov av att ge för att inte förlora dig. Detta enligt Harold Siegel, psykologiforskare vid Rutgers university i USA, som dock höjer ett varningens finger för att dra slutsatser om relationen endast utifrån gåvor.
3. Kärlekens färg
Psykologiforskare vid University of Rochester i USA har belagt att vi attraheras av rött. Och det gäller inte bara den stereotypa bilden av en kvinna i röd klänning. Både heterosexuella män och kvinnor var mer attraherade av en person av det motsatta könet klädd i rött, än i någon annan färg.
4. Chokladhjärtan
Du har säkert hört om alla hälsovinster som finns med att äta måttliga mängder mörk choklad, men visste du att äldre män som äter choklad är hälsosammare, lyckligare, mindre deprimerade och till och med tränar mer? Eller snarare: Män som rapporterar att de är lyckliga och tränar mycket, äter också mer choklad. I alla fall i Finland, där studien gjordes.
5. Brustna hjärtans dag
Det är dubbelt så troligt att par gör slut kring alla hjärtans dag jämfört med andra tider på året. I alla fall bland de tillfrågade studenterna vid Arizona state university. Enligt the catalyst hypothesis fungerar dagen som en katalysator för uppbrotten.
Karin Skagerbergs artikel publicerades först i Modern Psykologi 2/2017: Pappersutgåva | För skärm (Google play) | För skärm (Itunes) | Prenumerera
